Experterna

Kerstin Brismar Professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Peter M Nilsson Diabetesforskare vid universitetssjukhuset MAS i Malmö. Erik Hemmingsson Forskare vid Karolinska sjukhusets överviktsenhet. Erik Hemmingsson Forskare vid Karolinska sjukhusets överviktsenhet. Mai-Lis Hellenius Professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet.

Läsarnas egna frågor

Höga risker med sötade drycker

Fråga: Jag har hört att man kan få diabetes om man utsätter sig för kraftiga blodsockerhöjningar, t ex om man dricker ett glas juice direkt på morgonen när blodsockret är lågt eller om man äter choklad när man inte har ätit på flera timmar. Är det riktigt? Anna-Karin SVAR: Tidigare har man sagt att man inte kan få diabetes av socker, men nu omprövas den ståndpunkten. Orsaken till detta är att vi numera vet att ökat intag av sötsaker, speciellt läsk, leder till svängningar i blodsockret och framför allt till vikt-ökning. Viktökningen leder i sin tur till ökad risk för typ 2 diabetes. På lång sikt är det alltså en ökad risk med sötade drycker, om man går upp i vikt. Erik Hemmingsson

Min andedräkt luktar aceton

Fråga: Min make påpekar väldigt ofta att det luktar starkt om min andedräkt. Han tycker att lukten liknar aceton. Tandläkaren menar på att det inte kommer från munhålan. Kan det möjligtvis vara diabetes? Raquel SVAR: Stark andedräkt kan bero på många olika saker förutom diabetes. Det kan ibland bero på att man äter för sällan. Vid fasta kan andedräkten lukta aceton. Det kan också bero på någon mag-åkomma. Om man själv undrar om man har diabetes ska man dock alltid söka sin vårdcentral för en kontroll. Mai-Lis Hellenius

Förebygg diabetes med motion

Fråga: Min far har diabetes (fick diagnos vid 57 års ålder) och min farmor och hennes far hade också diabetes. Hur stor är risken att jag också får det? Vill tillägga att jag äter betydligt hälsosammare än vad de gjorde. Sanna SVAR: Om din far har typ 2 diabetes så är risken lite större att du bär på anlaget. Har han insulinkrävande så kallad typ 1 diabetes är risken mindre. Om man har anlag för diabetes kan man själv minska risken att utveckla sjukdomen genom att motionera regelbundet, hålla vikten och midjemåttet nere. Ät bra mat, dra ned på söta drycker, socker, fleromättat fett eller hårt grillad och stekt mat. Att sova 7-8 timmar varje natt, avstå från att snusa eller röka och minska på den negativa stressen minskar också risken. Kerstin Brismar

Nya vacciner är på väg att utvecklas

Fråga: Har som Anna Bäsén en mamma som dog alldeles för tidigt vid 57 års ålder i sviterna av diabetes, som hon haft sedan hon var två år. Det sägs att sjukdomen hoppar över en generation. Stämmer det? Min mammas farfar hade diabetes och min kusin har det så där stämmer teorin. Jag har två killar, 8 och 4 år gamla, som jag har koll på och är observant på vid hängighet utan feber etc. Är jag överkänslig eller är det befogat? Är det något speciellt som jag ska tänka på vad gäller kost etc? Karin i Kristinehamn SVAR: Risken att ärva typ 1 diabetes är mycket liten, högst 1-4 %. Oftast ärvs det från fadern. Viktökning har visat sig vara en stressfaktor som ökar risken något att få typ 1 diabetes som barn. Nya vacciner är på väg att utvecklas. Mycken forskning pågår som syftar till att dels ta reda på om man har en ökad risk, dels förhindra att man får sjukdomen eller göra den blir mycket lindrig Kerstin Brismar

Foten och benet svullnade upp

Fråga: Min bror är diabetiker. För två år sedan fick han små blå fläckar under stortån. Det utvecklades sedan till att foten och benet svullnade och det blev en fruktansvärd värk. Han blev för två månader sedan strålbehandlad på onkologen. Vi har inte fått någon förklaring på vad detta orsakats av. Kan det vara en följdsjukdom av diabetes. Han är 77 år. Anna-Lisa Jonsson SVAR: Det låter inte som en följdsjukdom till diabetes, be doktorn förklara vad det är. Kerstin Brismar

Helt otroligt att det bara försvann

Fråga: Jag fick diabetesdiagnosen i januari i år. Då var jag jättedålig och hade över 47 i blodsocker. Sen tog jag insulin i nio månader. Tog fyra sprutor varje dag fram till för en månad sen. Då sade läkarna att jag kunde sluta för att mina värden var så bra. Jag har ingen diabetesmedicin heller. Jag har gått diabetesskola men inte ändrat vare sig kost eller motion. Jag väger 102 kg och är 1.87. Helt otroligt att diabetesen bara försvann. Hur kan det hända och varför? Carl-Henrik Carlsson, 52 SVAR: Vid mycket högt blodsocker hämmas den egna insulinproduktionen, men när man under en lång tid får behandling med insulin och betacellerna får vila så återfår man den egna förmågan att bilda insulin. I vissa fall kan det räcka för att hålla blodsockret i schack. Flera studier har visat att det är möjligt. Tyvärr kan diabetes dyka upp igen efter 1-3 år. Du bör hålla koll på blodsockret före och två timmar efter maten ett par gånger i veckan. Kerstin Brismar

Vad finns det för vetenskapliga bevis på att diabetes är ärftligt?

Fråga: Jag är tredje generationens diabetiker. Min pappa och farfar hade också diabetes. Farfar förlorade synen och tvingades amputera ett ben på grund av diabetesen och min pappa var också dålig när han blev äldre. Jag har haft diabetes typ 2 i 14 år och hittills har jag klarat mig bättre. Vad finns det för vetenskapliga bevis på att diabetes är ärftligt? Jag har fått diabetes, men inte min bror - spelar könet någon roll för risken att ärva diabetes? Anita Nyberg, 63, Uppsala SVAR: Det finns många belägg för att diabetes ansamlas i vissa familjer, starkast bevis gäller för typ 2 diabetes som du själv har sedan flera år. Ny forskning visar att det finns några speciella genetiska varianter som bidrar till denna risk, bland annat en som heter TCF7L2. Sannolikt behövs det flera känslighetsgener som sedan i kombination med vissa miljöfaktorer (till exempel fetma och bristande motion) kan ge upphov till diabetes. Eftersom fetma är nära kopplat till risk för typ 2 diabetes så kan även genetik bakom fetma vara av betydelse. Detta handlar om hur kroppens ämnesomsättning förbränner kalorier, samt om fettupplagring. Beträffande könsskillnader så vet man att män har ökad risk för diabetes från puberteten och uppåt, men efter 60 år har kvinnor en högre risk. Detta kan bero på hormonomställningar efter menopaus. Forskning bland annat i Malmö av professor Leif Groop och hans medarbetare syftar till en mer komplett kartläggning av diabetesgenerna. När dessa väl är kända så kan man leta vidare efter botemedel mot diabetes enligt nya vägar. Peter M Nilsson