Fixa fint i hemma

Guider & inspiration till trädgård & hem.

Hitta drömresan

Massor av Sistaminuten finns här!

Storlek på text:
Skriv ut text
Att känna sug efter vissa saker, som till exempel saltlakrits, kan ibland tyda på någon brist. Foto: Thinkstock Att känna sug efter vissa saker, som till exempel saltlakrits, kan ibland tyda på någon brist. Foto: Thinkstock

Varför blir man sugen på salt?

Annons:
Läs mer om
FRÅGA:

Jag har en klient som alltid är sugen på salta saker, särskilt lakrits. Kan det bero på någon brist? Eller kan det vara som min tandläkare sa en gång - att vissa människor har saltare saliv än andra och sålunda kräver mer salt.
Maria


ANNA BÄSÉN SVARAR:


Hej Maria!

Tack för en klurig fråga. Jag har ofta fått höra att "om man lyssnar på sin kropp brukar den tala om vad den behöver". Och en del av våra sug är säkert just sådana rop från kroppen. Många gravida kvinnor upplever ju att de "måste ha" väldigt specifika saker - allt från apelsiner, saltlakrits och fil till leverpastej. Ofta handlar då suget om tillfällig brist på ett näringsämne eller om strategier för att mota illamående eller häftiga blodsockersvängningar. Jag bad näringsfysiologen Fredrik Paulún, som har stor erfarenhet av kostrådgivning, att fundera på din fråga och han svarar dig så här:

"I vissa fall är våra sug faktiskt en reflektion av vad vi behöver. Det finns bland annat ett känt medicinskt fall med en liten pojke som åt stora mängder salt vilket fick omgivningen att höja på ögonbrynen. När det stoppade honom dog han, vilket berodde på en sällsynt sjukdom som gjorde att han inte kunde hålla kvar natrium (saltet) i kroppen. Nu tror jag inte att din klient har den åkomman, men det illustrerar hur våra kroppar kan fungera. Men lakrits innehåller ju även en hel del annat som bl a påverkar hormonbalansen och höjer blodtrycket så det kanske vi inte bör äta för mycket av. Så länge blodtrycket är normalt är det ingen fara att använda en del salt i maten. Problemet är att många salta saker som chips, ostbågar, korv och bacon inte är så nyttiga av andra skäl. Mitt eget val av salt är antingen havssalt (som innehåller spårämnen) eller mineralsalt (som innehåller kalium och magnesium)."

Så slutsatsen är alltså att måttligt med salt i kosten är okej, i alla fall länge man inte har högt blodtryck. Däremot är det en bra idé att försöka hålla koll på det dolda saltet. Nästan två tredjedelar av det salt vi får i oss kommer från färdiga produkter - som pizza, pytt, bröd och flingor. Äter man mycket färdigmat, snabbmat, snacks och köpebröd är det väldigt lätt att komma upp i ett högt saltintag som inte är hälsosamt på lång sikt (förutom att den här typen av mat ofta innehåller annat onyttigt och onödigt, som transfetter och natriumglutamat). Många svenskar, i synnerhet unga män, äter dubbelt så mycket salt jämfört med rekommendationen som är max 5-6 gram per dagen (ungefär en tesked). Och färdigmaten är en stor bov.

På kort sikt är det ingen fara med ett högt saltintag, men på lång sikt kan det leda till högt blodtryck som ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, slaganfall och njurskador.
En bra strategi för att hålla nere saltintaget är just att slopa färdig- och snabbmat. Om man lagar maten själv så har man också koll på hur mycket man saltar - och då kan man unna sig lite saltlakrits då och då.

Bästa hälsningar/Anna Bäsén, medicinreporter



Läs Anna Bäséns blogg om hälsa och medicin här!
Annons:
MEST LÄSTA HÄLSOARTIKLARNA
Annons:
Annons:
Senaste artiklar
Annons:
MEST LÄST I DAG
Annons:
Annons:
HÄLSA

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader