Har du tur?

Du kan bli miljonär. Ta chansen här!

Sugen på storstadssemester?

Då är det här sajten för dig!

Storlek på text:
Skriv ut text

Vågar du ta östrogen?

Annons:
FAKTA

Så tar du hormoner på ett säkrare sätt

Bra hjälp eller en riskfaktor? I dag lägger gynekologerna stor vikt vid att lyssna på varje patients besvär, ta reda på just dina riskfaktorer och utifrån det rekommendera en individuell behandling. Det här tar de hänsyn till:

Besvär.
Hormonbehandling rekommenderas enbart om du har klimakteriebesvär. Förr fick kvinnor hormoner slentrianmässigt som ett ”ungdomselixir” för att få klarare hy och bli piggare. Hormoner kunde också ges för en starkare benstomme.

Riskfaktorer. Ärftlighet för bröstcancer, förändringar i mammografin, kraftig övervikt (ökad risk för blodpropp), hjärt- och kärlsjukdomar. Om det finns bröstcancer i din familj rekommenderas exempelvis inte hormonbehandling med kombinationen östrogen och gestagen. De olika hormonerna ger upphov till var sin risk: Enbart östrogen ökar risken för livmodercancer, medan gestagen tar bort den ökade risken. Men det är sannolikt gestagen som är boven till ökad risk för bröstcancer.

Bortopererad livmoder. Om livmodern är bortopererad kan du riskfritt ta enbart östrogen (som ju ökar risken för livmodercancer).
Finns inga riskfaktorer skriver gynekologerna ut en så låg dos som möjligt av en kombination av östrogen och gestagen, under så kort tid som möjligt, i genomsnitt 4–5 år.
Livial är ett hormonpreparat med enbart östrogeneffekt. Det har väldigt låga doser och kan vara bra om du inte har så starka besvär.

Olika sätt att ta hormoner på:

Tabletter. Ger en ojämn hormonnivå eftersom du får en ”skjuts” just när du tar dem. De går in i matsmältningssystemet vilket gör att levern får jobba lite extra.
Plåster. Ger en jämn hormonnivå under hela dygnet. Levern behöver inte jobba lika hårt som vid tabletter.
Gel. Smörjs på huden, ger en något ojämn hormonnivå men sparar levern.
Lokalbehandling. Används mot sköra, torra slemhinnor. Salva eller tabletter skjuts in i slidan. Påverkar enbart underlivet där besvären finns.

Vågar du ta östrogen?

Tack för din röst!
Du har redan svarat på frågan.
Visa resultat
Snittbetyg:

Vågar du ta östrogen?

Tidigare artiklar
Rädd i onödan? Med rätt kunskap vågar du ta hormoner mot klimakteriebesvär. Söndag hjälper dig att välja rätt.
Tre av tio kvinnor i övergångsåldern – omkring 52 år – lider svårt av klimakteriebesvär. Två av tio märker ingenting medan hälften har lindriga besvär. De klassiska besvären är en plötslig hetta som sprider sig i kroppen, så kallade värmevallningar. Svetten bokstavligen rinner. Sömnlöshet, nedstämdhet, irritation och torra slemhinnor är andra vanliga besvär.
– Livskvaliteten kan bli väldigt mycket sämre. Men många kvinnor lider i onödan för att de är rädda för att äta östrogen och gestagen. Det finns överdriven rädsla för de här hormonerna som oftast tar bort besvären, säger gynekolog Agneta von Zweigbergk.

Studien avbröt plötsligt

Rädslan sitter i sedan början av 2000-talet när den stora amerikanska WHI-studien, Women Health Initiative, gjord på nästan 17 000 kvinnor, plötsligt avbröts. Forskarna hade upptäckt att när kvinnorna tog en kombination av östrogen och gestagen (syntetiskt gulkroppshormon) ökade risken att få bröstcancer, demens och hjärt- och kärlsjukdomar som blodproppar, hjärtinfarkt och stroke. Försäljningen av hormonpreparat sjönk med mer än hälften när läkemedelsverket gick ut med försiktigare rekommendationer.

Fel grupp kvinnor studerades

Studien får nu stark kritik eftersom den riktades till fel grupp. Normalt sett söker 50-åriga kvinnor med besvär hjälp. Ville forskarna studera hormoners effekt på den gruppen skulle de enligt alla regler ha valt den typen av kvinnor. Men studien utfördes på kvinnor mellan 50 och 79 år utan besvär, varav många var överviktiga med högt BMI.
– Resultatet har sedan kraftigt fått omvärderas när det visat sig att kvinnorna under 60 år inte alls hade någon ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot kvarstår risken för bröstcancer om man kombinerar östrogen och gestagen, säger Angelica Hirschberg, gynekolog och professor i obstetrik och gynekologi på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Kristina Gemzell, gynekolog och professor i obstetrik och gynekologi på Karolinska Institutet, instämmer:
– Att utföra en så stor studie på fel åldersgrupp var fel. Det har orsakat överdriven oro och rädsla, säger hon.

"Man är mindre rädd om man har mer kunskap"

Kvinnliga gynekologer och kvinnor som är gifta med manliga gynekologer är mer positiva än andra kvinnor till att äta hormoner för klimakteriebesvär, enligt en studie som Kristina Gemzell berättar om.
– Man är mindre rädd om man har mer kunskap, säger hon.
Angelica Hirschberg är ordförande i en arbetsgrupp som i höst publicerar en rapport om vad som gäller för hormonbehandling i klimakteriet.
– Generellt sett är det inte alls farligt att ta hormoner om man håller sig till de rekommendationer som finns. Viktigast är att bara de kvinnor som har symptom får behandling och i så låg dos och under så kort tid som möjligt, vanligen 4–5 år. Men man ska fortfarande göra mammografi när man blir kallad, säger Angelica Hirschberg.
Grundrisken att få bröstcancer för alla kvinnor i övergångsåldern är 45 per 1000 kvinnor och år. Men om du tar hormoner är din risk 47 på 1000 under första året du tar hormoner, 49 på 1000 det andra året. Risken ökar med 0,2 procent för varje år du tar hormoner.

VÅGAR DU TA ÖSTROGEN?

Tre gynekologer svarar.

Kristina Gemzell, 47, gynekolog och professor i obstetrik och gynekologi på Karolinska Institutet. Foto: Johan Adelgren

JA: "Men hellre plåster än tabletter."

– Jag skulle inte tveka att ta hormoner den dagen jag kommer i klimakteriet och om jag skulle få vallningar, sömnlöshet, svettningar eller bli nedstämd. Det beror givetvis på hur starkt det är och jag skulle också se vilka risker jag har. Men jag har varken bröstcancer eller blodproppar i släkten så jag kan ta hormoner riskfritt.
– Om besvären bara består av en skör, torr slemhinna skulle det räcka med lokalbehandling i underlivet. Om besvären är värre föredrar jag plåster framför tabletter. Plåster ger en jämnare nivå av hormoner under hela dagen och utsätter levern för lite lägre koncentration av hormoner.

Agneta von Zweigbergk, 50, gynekolog på Stockholms Hälsomottagning: Foto: Mikael Sjöberg

JA: "De positiva effekterna överväger"
– Jag har ännu inte kommit i klimakteriet. Men om jag fick sömnproblem med besvärliga svettningar skulle min livskvalitet sjunka. Jag skulle absolut ta hormoner för att slippa leva med de problemen. De positiva effekterna av hormonbehandling, som att klara mitt jobb bättre, överväger det negativa.
– Jag skulle inte ta naturläkemedel eftersom jag vill ha ordentlig dokumentation på att behandlingen fungerar. Det är inte farligt att prova naturläkemedel men risken är att pengarna slängs i sjön.

Birgitta Obasi, 48, gynekolog på Nynäshamns gynmottagning. Foto: Johan Adelgren

JA: "Jag är inte rädd för östrogen"

– Jag tvekar inte att börja ta hormoner. Jag har lindriga tecken på att klimakteriet närmar sig, med lite besvär med torra slemhinnor och hett temperament. Jag känner igen ungdomens hetta då jag snabbt tände på alla fyra! Jag känner också av lite mer PMS och sömnsvårigheter. Liksom de flesta gynekologer är jag inte rädd för att ta både östrogen och gestagen.
– Däremot tycker jag inte att man ska slänga östrogen över kvinnor som jag och många andra gynekologer gjorde på 80- och 90-talet. Jag brukar nämna för patienter att Socialstyrelsen rekommenderar en maxlängd på fem år, och att man varje år bör prova att trappa ned dosen eller avsluta behandlingen. Så är jag också noga med att poängtera hur viktigt det är att gå på mammografin när man blir kallad, på grund av den ökade risken för bröstcancer.
Annons:
MEST LÄSTA HÄLSOARTIKLARNA
Annons:
Annons:
Senaste artiklar
Annons:
MEST LÄST I DAG
Annons:
Annons:
HÄLSA

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader