Per Carlbring, professor i psykologi. Foto: David Holmstrom
– Det är återkommande, oväntade panikattacker. För att få diagnos ska du ha haft minst två attacker utan att du förstår varför och du ska ha ändrat ditt liv på något sätt. Till exempel börjat undvika ställen där attackerna kommit.
Vad är det som händer i kroppen?
– Det är kamp- och flyktsystemet i kroppen som går i gång. Rent objektivt finns det inget hot, men som drabbad uppfattar man känslan av att till exempel hålla på att bli galen eller få en hjärtattack som ett hot. Man tolkar helt enkelt känslor i kroppen på fel sätt. Det är svårt att förstå att det inte är farligt för det känns ju så i kroppen.
Varför får man panikångest?
– Det finns olika teorier om det, det finns en liten ärftlighet men annars påverkar miljön. De flesta får sin första attack under en stressig period.
Vilken roll spelar stress?
– Det krävs både stress och en sårbarhet för att drabbas av panikångest. En del tål mycket stress men andra har sämre stresstålighet. En del ser panikattacker som en varningssignal, att man behöver ta det lugnare. Det är oftast okej att stressa, bara man tar det lugnt emellan.
Går det att förhindra att panikångesten utvecklas, till exempel genom att söka hjälp tidigt?
– Det är bra att söka hjälp tidigt, främst för att man ska slippa lida. Det kan också göra att du inte hinner begränsa ditt liv. Men behandlingens resultat kan bli lika bra även om du har väntat länge.
Vem drabbas av panikångest?
– Kvinnor är överrepresenterade, nästan fyra gånger så många kvinnor som män drabbas. De flesta drabbas antingen i 20–25-årsåldern eller i 40-årsåldern. Det är i samband med stora livsomställningar som det är vanligast att paniken dyker upp. Varför främst kvinnor drabbas är oklart, en del menar att det beror på biologin med kvinnliga hormoner. Andra menar att män har lärt sig att stå ut med mer obehag eller att de självmedicinerar mer med alkohol.
Vilken hjälp finns?
– En del tycker att KBT, kognitiv beteendeterapi är bäst. Då träffar man oftast en terapeut ungefär 12–15 gånger. Andra tycker att antidepressiva mediciner, SSRI-preparat, funkar bättre. Man vet inte riktigt vem som har bäst nytta av vad, därför är det bra om man får välja. Då kan man testa det ena först, och funkar inte det så kan man pröva det andra.
Hur många drabbas?
– Mellan två och tre procent av Sveriges befolkning uppskattas ha diagnosen paniksyndrom. Det betyder att minst 200 000 personer får återkommande panikattacker.    

Här kan du läsa mer:
www.angest.se
www.vardguiden.se
www.rsmh.se
www.kbt.nu
www.fass.se