- Det är klart att det inte finns en enda kostmodell som är bäst lämpad för alla människor, säger forskningsledaren Iris Shai vid israeliska Ben-Gurionuniversitetet.

Skyttegravskrig

Experter har länge bråkat om vilka kostråd som är bäst, både för befolkningen i allmänhet och för den växande skara som dras med övervikt och fetma.
I ena skyttegraven ligger myndigheterna och lejonparten av Sveriges nutritionister, som anser att vetenskapen talar tyngst till förmån för den omhuldade tallriksmodellen.
Enligt den ska man dra ned på fettet, begränsa proteinet men gärna äta en hel del kolhydrater – gärna bröd till varje måltid.
I andra skyttegraven ligger den omstridda allmänläkaren Annika Dahlqvist och andra som anser att det är kolhydraterna som är boven i folkhälsodramat. Inte fettet och inte proteinerna.

Båda sidor hänvisar till vetenskap och sunt förnuft, men det har varit ont om välgjorda, jämförande studier att luta sig mot. Den som Iris Shai med kollegor nu presenterar i tidskriften New England Journal of Medicine är därför efterlängtad och kommer att nagelfaras i detalj av dem som har till uppgift att se över kostråden.

Som bantningspiller

I studien ingick 322 medelålders personer, de flesta män, med fetma. De lottades till tre olika dietgrupper: lågfett-, lågkolhydrat- eller medelhavsdiet.
Efter två år hade personerna i lågfettgruppen gått ned i genomsnitt 3,3 kilo, medan personerna i lågkolhydratgruppen hade blivit 5,5 kilo lättare och de på medelhavskost 4,6 kilo lättare.
- Resultaten är ungefär desamma som man får med viktreducerande läkemedel, säger Iris Shai.
Kosten påverkade inte bara vikten utan också hälsan i övrigt. De 36 diabetikerna i studien fick till exempel bäst värden med medelhavskosten medan den i dag rekommenderade lågfettdieten faktiskt försämrade blodsockerkontrollen något.
Höga blodfetter och dåligt kolesterol (LDL) bekämpades bäst inom lågkolhydratgruppen.
För samtliga minskade förekomsten av ämnen i blodet som tyder på inflammation och nedsatt leverfunktion.
Iris Shai hoppas att studien kan leda till skräddarsydda kostbehandlingar i framtiden.
- Baserade på vad patienten personligen föredrar, och på vilka de medicinska målen med behandlingen är, säger hon.

Sara Rörbecker/TT