Rötmånaden är ett gammalt begrepp som bland annat återfinns i Bondepraktikan. Den infaller när solen står i Lejonets tecken vilket brukar inträffa med start mellan den 22 och 24 juli.
Namnet syftar på att matvaror lätt ruttnar under den perioden. Problemet är dock avsevärt mindre nu än förr i tiden.
- I dag har vi kylskåp och bara vi ser till att maten inte är utanför kylskåpet alltför länge så går det ju bra, säger Mats Lindblad, mikrobiolog vid Livsmedelsverket.

Mer med temperatur att göra

Fuktig luft och hög temperatur kan förstås också förekomma under andra delar av sommaren och medför då lika stor risk för bakterietillväxt i maten som under rötmånaden.
- Ja, det har mer med temperatur än datum att göra, säger Mats Lindblad.
Magsjukor orsakade av exempelvis campylobacter, salmonella- och ehec-bakterier drabbar många svenskar under sommarhalvåret, särskilt under slutet av sommaren och tidig höst.
En del av förklaringen är att mat blivit skämd av att ha stått framme eller förvarats för varmt.
Andra förklaringar är att vi dricker sämre vatten och har sämre hygienmöjligheter än vanligt när vi lever stug- och båtliv. Kanske rör vi oss också i närheten av beteshagar där vi kommer i kontakt med bakterier från djur.

Allvarliga magsjukor

Magsjukebakterier är inte att leka med.
- Det är relativt allvarliga magsjukor och barn och äldre är känsligare. Man kan få rejäl diarré, feber och det kan också bli komplikationer som blodförgiftning, och urinvägsinfektion. När det gäller ehec kan man även få komplikationer på njurarna, som vi sett från det stora utbrottet i Tyskland, säger Sofie Ivarsson, epidemiolog vid Smittskyddsinstitutet.
- Men vissa blir inte alls så sjuka, efter en vecka eller så läker magsjukan ut av sig själv, säger hon.