Sviktande njurar är en folksjukdom. Omkring 900 000 svenskar är drabbade av njursjukdom och nedsatt njurkapacitet. Medfödda missbildningar, ärftliga njursjukdomar, förgiftning, diabetes, högt blodtryck eller upprepade urinvägsinfektioner är några av de sjukdomar som till göra att njurarna sviktar. Huvudvärk, trötthet, svullna ben, klåda och kramper i benen är några sena tecken på att njurarna inte fungerar som de ska.
Ofta kan njursjukdomen bromsas med läkemedel och kostbehandling. I besvärligare fall renas blodet på konstgjord väg, med så kallad dialys. Det är en effektiv och bra behandling, men som kan begränsa rörelsefriheten kraftigt för den sjuka. Då kan njurtransplantation vara en lösning.
Allt fler får hjälp
Allt fler svenskar får ett nytt och bättre liv med en ny njure.
Förra året gjordes 555 njurtransplantationer.
De senaste årens förbättrade metoder ökar chanserna för att transplantationen ska lyckas.
– Vi har väldigt goda resultat. 85-90 procent av njurarna avstöts inte, säger transplantationskoordinator Susanne Malmros.
För hundratals svenskar är njurtransplantation nyckeln till ett friskare och bättre liv. Antalet njurtransplantationer har ökat sen början av 2000-talet.
Omkring 30 procent görs med njurar från levande donatorer. De senaste åren har en ny metod använts i Sverige, så kallad immunadsorbtion, som gör att mottagare och givare inte behöver ha samma blodgrupp. Mottagarens antikroppar mot givarens blodgrup filtreras bort, och extra immunhämmnade medel ges.
– Man kan gå över blodgruppsgränserna vilket förstås ökar möjligheten att hitta en lämplig givare, säger Susanne Malmros vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Med en levande donator föregås operationen av tre till fem månaders utredning. Att operationen görs planerat och donatorn är frisk gör att transplantation av en njure från en levande person har större chanser att lyckas, att organet inte stöts bort.
Flesta får från avliden
Men de flesta svenskar får en njure från en avliden givare. Då är väntetiden två till tre år. Den njursjuke måste alltid vara nåbar på telefon, för när det väl kommer en lämplig donator är det bråttom. Organet måste avlägsnas inom 24 timmar, och sedan ska själva operationen ske inom 24 timmar.
Efter att transplantationskoordinatorn ringt beger man sig till sjukhus direkt, utan att äta eller dricka. Man får duscha, ta på operationskläder och stödstrumpor. Ingreppet som tar två-tre timmar, görs under narkos. Den nya njuren opereras in i buken, strax ovanför ljumsken.
Efter ingreppet får man läkemedel mot smärtan. En kombination av immunhämmande medel, som kortison, ska göra att njuren inte stöts bort. Dessa måste man ta så länge man har den nya njuren kvar.
På sjukhus upp till tio dagar
Ofta måste patienten ligga kvar på sjukhus i sju till tio dagar. Men redan första dagen efter operationen kan man få komma upp ur sängen. Det är viktigt för att förebygga följdsjukdomar som blodpropp och lunginflammation. Att gradvis träna kondition och styrka gör att återhämtningen går snabbare.
Det kan dröja några dagar och till och med veckor innan den nya njuren kommer igång. Men många kan börja arbeta redan efter några månader.
En njurtransplantation gör livet enklare och friare, men man måste äta mediciner livet ut och gå på regelbundna läkarkontroller.
