Tack vare enkätsvar från mer än 11 000 personer kan det danska folkhälsoinstitutet ge en detaljerad bild av förutsättningarna för psykiskt välbefinnande.
- Att sätta siffror på det gör det lättare att tala om. Innan har mental hälsa varit ett "mjukt" område. När vi nu har de här siffrorna blir det lättare att vara mer konkret, säger projektledare Anne Illum Christensen till TT.

Kvinnor mår sämre

Kvinnor har sämre psykisk hälsa än män och allra sämst mår unga kvinnor mellan 16 och 24 år. Ungefär var sjätte ung kvinna har enligt rapporten en dålig mental hälsa, att jämföra med var tionde person i befolkningen som helhet.
Anne Illum Christensen tycker att undersökningen bekräftar att kvinnor överlag är mer psykiskt sårbara. Både mäns och kvinnors psykiska hälsa påverkas starkt av negativa upplevelser i barndomen. Ju fler sådana, desto större är risken för psykisk ohälsa.

Samband med barndom

Deltagarna har fått frågor om långvarig sjukdom eller arbetslöshet hos en förälder, långvariga ekonomiska problem, långvariga familjekonflikter eller omplacering till boende utanför familjen. Bland kvinnor som upplevt tre eller flera sådana omständigheter i barndomen lider 28 procent av dålig mental hälsa som vuxna. Motsvarande andel bland män är 15 procent.
Just när det gäller barndomsupplevelser kan man anta att det finns ett orsakssamband, men i övriga delar säger rapporten ingenting om vad som är orsak och verkan, den pekar bara på mer eller mindre starka samband, understryker Anne Illum Christensen.
BMI inte viktigt

Vänner hjälper

Att vara gift, välutbildad och ha en bra inkomst är faktorer som ökar sannolikheten för god psykisk hälsa, att ha bra familjerelationer och goda vänner likaså. Däremot finns inget tydligt samband mellan psykiskt välbefinnande och BMI (body mass index).
Föga förvånande påverkar kroppsliga sjukdomar hur man mår psykiskt, men det finns stora skillnader mellan olika sjukdomar. Till exempel har tinnitus, artros och kronisk värk ett starkare samband med psykisk ohälsa än diabetes och allergi.
- Det mest oväntade var de starka sambanden med livsstilen, till exempel rökning och fysisk aktivitet, säger Anne Illum Christensen.