Den otydliga ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting gör att strokepatienter riskerar att bli utan stöd och hjälp.
Omkring 10 procent av kommunerna erbjuder inte någon rehabilitering alls, trots laglig skyldighet.

Dålig samordning

Kommunerna är dåliga på att samordna sig med landstingen kring eftervården av strokepatienter. I mer än hälften av kommunerna saknas detta helt.
Det är också vanligt att kommunerna missar att erbjuda stöd i form av kuratorer och psykologer, trots att nedstämdhet är vanligt efter en stroke. Och när det gäller behandling med antidepressiva läkemedel är skillnaderna stora mellan landstingen.
Stroke är en av de stora folksjukdomarna och drabbar varje år omkring 30 000 svenskar.

Lång väntan på operation

Även inom den mer akuta vården finns det brister. Bara hälften av landstingen klarar målet att erbjuda operation inom 14 dagar för patienter som drabbats av förträngning i halskärlen, enligt socialstyrelsen.
I vissa fall får patienter vänta uppemot 30 dagar.
Att korta väntetiderna är mycket viktigt – både för att minska antalet dödsfall och förbättra livskvaliteten för dem som överlever, slår socialstyrelsen fast.

"Bristerna större än väntat"

Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och död. Patienter som drabbas måste ofta vårdas länge vilket medför stora kostnader för samhället. 2009 kom socialstyrelsen med nationella riktlinjer för att förbättra strokevården. Dagens granskning är en utvärdering av hur riktlinjerna efterlevs.
"Bristerna är större än väntat", konstaterar socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm i ett pressmeddelande.