Spermabanken, Nordisk Cryobank, fick i juni 2009 veta att ett av donatorns barn fötts med sjukdomen, neurofibromatos typ 1. Men banken bröt mot reglerna och lät bli att informera om att deras donator hade en allvarlig sjukdom. Det dröjde ett och ett halvt år innan informationen gick ut. Under den tiden blev ytterligare två kvinnor inseminerade. En av dem har i dag ett barn som är sjukt.

Enligt danska myndigheter har säd från donatorn använts vid 14 kliniker.

Peter Bower, chef för Nordisk Cryobank, säger att läkarna till och börja med inte trodde att sjukdomen hade något med donatorn att göra.

Enligt reglerna ska alla kliniker som köpt säden omgående informeras när sådan sjukdom upptäcks och säden ska därefter inte användas.

Sjukdomen kan ge symtom från hud, ögon, skelett och nervsystem. Det är stora variationer i antalet symtom mellan olika personer, men de flesta får lindriga besvär. Det vanligaste symtomet är inlärningssvårigheter som upptäcks när barnen börjar skolan, enligt Smågruppscentrum vid Sahlgrenska sjukhuset.

Behov av ändrad lagstiftning

Spermaskandalen i Danmark visar på behovet av att ändra den svenska lagstiftningen. Det säger Jennie Foxryd, ordförande för Frivilligt ensamstående mammor med insemination/IVF (Femmis), till TT.

– Det brister i återkopplingen, både mellan kliniken och kvinnorna och mellan kliniken och spermabanken. Även kvinnorna har ett ansvar att höra av sig om man upptäcker att ens barn blir sjukt och det finns skäl att misstänka att sperman är orsaken.

Till skillnad från Danmark får ensamstående kvinnor inte genomgå insemination med donerad sperma. Ett lagförslag finns dock och eventuellt kommer detta att bli tillåtet även i Sverige.

I det aktuella fallet bar den man som donerat sin sperma på anlag för den genetiska sjukdomen neurofibromatos typ 1. Mannen är biologisk far till 43 barn. 18 av barnen bor i Sverige eller Norge, enligt uppgift. Ett tiotal av barnen misstänks ha drabbats av sjukdomen.

"Mindre risk i Sverige"

Risken för dålig donerad sperma är betydligt mindre i Sverige än i Danmark. Det säger Mona Hansson, utredare på Socialstyrelsen, till TT.

– Det finns flera saker som skiljer de båda länderna åt. För det första finns inget vinstintresse i Sverige. För det andra finns en helt annan medicinsk kompetens som följer upp dessa barn. En annan skillnad är att donatorn får vara anonym i Danmark, men inte i Sverige. Jag kan tänka mig att du tänker dig för mer som spermadonator i Sverige, om du vet att du kan komma att ställas till svars.

En annan skillnad mellan de båda länderna, berättar hon, är att i Sverige får den donerade sperman som mest ge upphov till sex barn plus ett syskon. Motsvarande siffra i Danmark är 25 (12 från och med den 1 oktober).

– Trots allt detta är hanteringen av sperma väldigt reglerad i Danmark också, vi följer samma EU-direktiv, så jag förstår faktiskt inte vad som gått fel.