- Det är olyckligt att företagen inte kände till bestämmelserna bättre, säger Monica Tammela, enhetschef på Läkemedelsverkets avdelning för kosmetika och hygienprodukter.
Samtidigt betonar hon att ett underkännande i kontrollen inte behöver betyda att solskyddsmedlet är undermåligt, bara att det brister i märkningen eller dokumentationen av effekten.

Säljs för miljoner

Årligen säljs solskyddsmedel för cirka 350 miljoner kronor i Sverige och Tammela uppskattar att det på marknaden finns cirka 700 produkter, saluförda av ett 80-tal företag. För att få säljas inom EU måste dokumentationen av produkten finnas i något EU-land.
I Läkemedelsverkets kontroll 2008–2009 vände man sig till de omkring 40 företag som har sin dokumentation i Sverige och valde slumpmässigt ut minst en produkt från varje företag. Kontrollen kom då att omfatta 53 solskyddsmedel.

Saluförbud

Resultatet blev att 42 av produkterna hade allvarliga brister och att företagen i 60 procent av fallen inte kunnat bevisa solskyddseffekten, sammanfattar Sydsvenskan. Ett av medlen innehöll också ett otillåtet ämne som UV-filter.
När Läkemedelsverket påpekade bristerna valde tillverkarna att i 29 fall ta bort medlen från marknaden. I ett fall fick verket slå till med saluförbud. Bara i tolv fall rättade tillverkarna till bristerna.

Tydlig märkning

Läkemedelsverket menar att kontrollen gett en förbättring på marknaden, så att kunderna nu har medel med säkrare skyddseffekt och tydlig märkning att välja mellan. Verket och dess motsvarigheter inom EU granskar nu fortlöpande de nya solskyddsmedel som kommer på marknaden.
- När det kommer nya produkter så tar vi dem en och en, säger Monica Tammela.

Här kan du läsa hela rapporten - extern länk.