- Det är glasklart att de här tillsatserna borde förbjudas. Det finns ingen som helst konsumentnytta med dem, de är bara ett rent industriintresse, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Tidigare förbud

"Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration", ska det från och med tisdag stå på alla nytillverkade livsmedel som innehåller någon av fem så kallade azofärgämnen, eller kemiskt närbesläktade kinolingult. Undantaget är drycker med en alkoholhalt över 1,2 volymprocent – drycker som ändå inte är avsedda för barn – samt lösgodis, som enligt Livsmedelsverkets tolkning inte behöver märkas.
Ämnena används för att ge skarpa färger i exempelvis godis, läsk, stenbitsrom, snacks och bakverk. De var förbjudna i Sverige fram till EU-inträdet eftersom de kan ge allergiska reaktioner.

Skapade rubriker

Tillsatserna skapade rubriker inte minst 2007, då brittiska forskare kunde visa att barn kunde bli tillfälligt hyperaktiva av dem. Krav på förbud restes från flera håll men industrin var emot och förhandlingarna mellan EU:s råd och Europaparlamentet landade i kompromissförslaget om skärpt märkning.
- Märkningen visar att det finns en osäkerhet om just dessa tillsatser, säger Evelyn Jansson-Elfberg, avdelningsdirektör på Livsmedelsverket.
I Sverige är de omstridda azofärgerna ovanliga jämfört med i andra länder i Europa. Lösgodisjätten Karamellkungen har till exempel inget av dem i sitt sortiment.
- Absolut inte. Det kan jag garantera, säger företagets vd Daniel Juhlin.
Livsmedelsverkets förhoppning är att användningen ska minska ytterligare i och med varningarna. Men det räcker inte, anser Jan Bertoft.
- Man kan inte märka sig ur alla problem.

Av Sara Rörbecker/TT