Fyra av tio unga har med flit skadat sig själva. Beteendet är nästan lika vanligt hos pojkar som hos flickor.
Det visar ny forskning från Lunds universitet.
Forskarna lät 1 000 ungdomar i åldrarna 14–15 år svara på frågor om de avsiktligt har skadat sig själva och hur ofta de har gjort det. Resultatet av undersökningen överraskade.
–Fyrtio procent angav att de någon gång har skadat sig. Det är anmärkningsvärt mycket, säger Jonas Bjärehed, doktorand vid Lunds universitet som tillsammans med psykologiprofessorn Lars-Gunnar Lundh står bakom studien.
Enligt forskarnas definition innebär självskadebeteende att man avsiktligt skadar sig själv, till exempel genom att skära, bränna eller slå sig.
Flickor skär sig
Jonas Bjärehed betonar att alla som skadar sig själva inte nödvändigtvis kan klassificeras som att "ha svåra problem".
–Det kan stället handla om att man vill imponera på någon eller visa sig tuff framför andra, säger han.
Ett resultat av studien visar att det fortfarande är fler flickor än pojkar som avsiktligt skadar sig men att skillnaden mellan grupperna inte är så stor som man tidigare trott.
Den stora skillnaden ligger i hur de väljer att skada sig.
–Betydligt fler flickor än pojkar skär och rispar sig. Vissa beteenden är lika vanliga hos flickor som hos pojkar, exempelvis att slå sig eller att banka huvudet i väggen, berättar Jonas Bjärehed.
Flera undergrupper
Det är svårt att hitta en tydlig gemensam nämnare till beteendet. Enligt Jonas Bjärehed finns det undergrupper av självskadande personer. Från de som inte verkar ha någon psykologisk belastning och skadar sig i ett experimentellt syfte, till de som mår dåligt av olika skäl.
–Men om man tittar närmare på dem som grupp finns det en överrepresentation av dem som har en dålig relation främst till föräldrarna.
Forskarna hoppas nu att undersökningen kan leda till en ökad förståelse för problematiken med självskadebeteende hos unga.
–Den stora lärdomen vi kan dra är att man måste se det på individnivå. För en del handlar det om hur man mår, för andra är det inte så. Därför är det viktigt att man uppmärksammar situationen och ser det som en del av helheten, säger Jonas Bjärehed.
Magnus Andersson/TT