I sin aktuella självbiografi ”Tunna skivor av mig” berättar Siw Malmkvist, 74, om panikångesten.
– Utåt sett har jag alltid varit ”käcka Siwan”. De privata sorgerna har jag alltid hållit för mig själv och inte visat upp för omvärlden, skriver hon.
Allt började med en näve hasselnötter som hamnade i luftstrupen. En vän till Siw kom till undsättning och räddade hennes liv.

Var blå i ansiktet

– Jag var blå i ansiktet, trodde inte jag skulle överleva, säger hon till Extra.
Det var början på en period av kriser. En
månad efter nötincidenten kände Siw svår ångest i samband med en flygresa. Hon beställde tid hos sin läkare som inte hittade några fel, men som lärde henne att förstå sin ångest.
– Hon sa att jag skulle se panikattackerna som om det var en liten djävul som satt på axeln.

Fick tabletter

För att stilla oron fick hon ångestdämpande tabletter. Hon var till en början motvillig att ta medicinen då hon tidigare varit tveksam till tabletter men de hjälpte och ångesten försvann.
– Efter det har jag mest haft med mig tabletterna i väskan som en trygghet. Jag vet att dom finns där så jag kan känna mig lugn.
Den första attacken kom när hon spelade Pippi med Meg Westergren, 78, inför en fullsatt salong på Folkan i Stockholm.
– Det kändes som jag inte kunde svälja. Mitt i dialogen vred jag huvudet mot fonden och spottade ut saliven. Megs aniktsuttryck var obetalbart,
säger hon.
I dag kan Siw prata om den svåra tiden och skratta åt vad som hände under attackerna. Men hennes dagbok från början av 80-talet skvallrar om hur dåligt hon faktiskt mådde.

Mår bättre i dag

”Sorgen ligger som ett täcke över mig och jag kan inte känna glädje. Jag stack i väg och hämtade tidningen och grät – igen – men det ska komma en tid när glädjen bubblar”, skriver hon.
– I dag vågar jag påstå att jag själv arbetat bort panikångesten, gick aldrig i terapi utan tog tag i det själv och har sedan lyckats borsta bort den lilla djävulen på axeln.