Storlek på text:
Skriv ut text
SE UPP! I början av sommaren är huden känslig. Foto: Thinkstock SE UPP! I början av sommaren är huden känslig. Foto: Thinkstock

Så solar du smart

Annons:
FAKTA

Rätt skydd för din hud - hela sommaren


Ljus/rödlätt


Du har ljust eller brunt hår och ljus hy eller är rödlätt med ljus hy. Du blir lätt röd och sällan särskilt brun.
Juni
Råd: Ta det mycket försiktigt. Vistas bara i solen i korta stunder, max 20 minuter, utan solskydd. Använd ljusa, lätta kläder för att skydda dig och keps eller solhatt.
Kräm: Använd minst solskyddsfaktor 15, helst betydligt högre. Speciellt om du ska vistas i solen en längre stund, då bör du ha minst 30.
Juli
Råd: Fortsätt att ta det försiktigt, var inte i solen hela dagar. Sitt gärna i skuggan mitt på dagen, men glöm inte att du kan bränna dig ändå.
Kräm: Ha minst solskyddsfaktor 15. Men ska du vara flera timmar på stranden, segla, spela golf eller göra något annat ute så är en högre solskyddsfaktor bättre.
Augusti
Råd: Du kan fortfarande bränna dig, inte förrän i september blir solen svagare. Fortsätt därför att undvika hela dagar i solen och den starka solen mitt på dagen.
Kräm: Håll kvar vid minst faktor 15 och fortsätt att smörja in dig ofta, minst varannan timme.

Mellan


Du kan ha ganska ljus hy eller en mörkare grundton. Men vilket du än har så blir du bara röd ibland och du blir alltid brun.
Juni
Råd: Du blir kanske inte jättelätt röd, men du kan bränna dig, speciellt nu när solen är extra stark och om du är utomhus flera timmar. Använd gärna kläder och en solhatt eller keps som skydd mitt på dagen.
Kräm: Använd solskyddsfaktor 15. Har du en lite ljusare hy eller vistas en längre stund i solen kan du behöva upp mot faktor 25.
Juli
Råd: Du har gradvis byggt upp en solbränna och kan minska på skyddet något. Men om du ska vara ute hela dagen bör du fortfarande skydda dig ordentligt och undvika solen mitt på dagen.
Kräm: Är du i solen många timmar så behöver du faktor 15. Gå helst inte under 10 om du har en ljusare hy, du blir brun ändå!
Augusti
Råd: Nu har du hunnit få ett bra skydd, men tänk på att solen fortfarande är stark.
Kräm: Det finns egentligen ingen anledning för dig att ha en solkräm under faktor 10. Ha gärna faktor 15 om du är länge i solen.

Mörk


Du är mörkhårig och har mörk hud. Du blir nästan aldrig röd och alltid brun.
Juni
Råd: Du har ett visst inbyggt skydd eftersom din hy tål sol bättre än ljushyade personer. Men om du inte är jättemörk är det ändå bra att undvika långa stunder i solen nu i början av sommaren.
Kräm: Du kan börja med faktor 10, även om du är mörk kan din hy påverkas negativt av långvarig solexponering.
Juli
Råd: Nu har du fått ett bra grundskydd och har betydligt lägre risk för att bränna dig. Tror du ändå att det finns risk för att du ska bränna dig kan du smörja in dig.
Kräm: Fortsätt gärna med faktor 10 eller gå ner till faktor 6. Lägre än så är bara onödigt.
Augusti
Råd: Det är inte säkert att du behöver smörja in dig längre. Men tänk på att solen torkar ut huden och att på stranden reflekteras solstrålarna av vattnet och sanden, därför blir solen starkare där.
Kräm: Vill du smörja in dig kan du ha faktor 10 eller 6.

Njut av solen i sommar! Om du solar smart kan du undvika att bränna dig, men ändå få den efterlängtade bruna färgen och alla hälsofördelar av solljuset.
Visst är det skönt när solen och värmen äntligen kommer, det kan göra dig både piggare och gladare. Men det är lätt att glömma bort hur känslig huden är i början av sommaren.
- Då törstar vi efter sol, och när den kommer klär vi av oss så mycket vi kan och sitter gärna långa tider i solen. Men du kanske glömmer bort att du är helt vit och då bränner du dig, säger Margareta Frohm Nilsson, överläkare på hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Sola på rätt sätt

Hon menar att det inte handlar om att helt låta bli att sola, utan att göra det på rätt sätt. Till exempel att tänka på att inte vara i solen i åtta timmar och att gärna undvika solljuset mitt på dagen. Då är solens strålar som starkast.
- Anpassa dig också efter din hudtyp, är du mörk så tål du mer än om du är rödlätt eller ljushyad.
Om du bygger upp en solbrun färg utan att bränna dig får du ett naturligt skydd mot solen. Men ska du vara ute länge i solen behöver du smörja in dig eller klä på dig för att få ett bra skydd. Det gäller inte bara när du ligger på stranden, solskydd behövs också när du seglar, golfar eller rensar trädgårdslandet. Fast du måste inte smörja in dig om du bara ska vara ute en liten stund.

Nyttigt solljus

- Du behöver inte solskyddsfaktor trettio så fort du sticker näsan utan­för dörren. Anpassa det efter vad du ska göra, säger Margareta Frohm Nilsson.
Och glöm inte att solljuset också är nyttigt. När du utsätter oskyddad hud för solljus bildar din kropp D-vitamin, som kan bidra till att minska risken för till exempel benskörhet, tarm­cancer och typ 2-diabetes.

6 svar om solning

1 När är solen som starkast?
Veckorna runt midsommar. Solen är starkast klockan 11-14.
2 Hur får jag det nyttiga D-vitaminet från solen?
Det räcker med att du exponerar underarmar, händer och ansikte för solen i 15 minuter varje dag. Om du har mörkare pigment kan du behöva längre tid i solen.
3 Behöver jag dagkräm med solskydd?
Vill du skydda ansiktet lite extra så kan du ha det. Men för en kontorsråtta behövs det sällan.
4 Vad är UVB- och UVA-strålar?
Solljuset består till 90 procent av UVA-strålar. De tränger djupt ner i huden och gör dig brun, men också torr och rynkig. UVB-strålarna hjälper dig att bygga upp ett skyddande pigment, gör huden tjockare och bildar det nyttiga D-vitaminet. Men det är också UVB som gör att du kan bränna dig. Solskyddsfaktorn anger skyddet mot UVB-strålarna. Det uppmätta UVA-skyddet (UVA-skyddsfaktorn) ska vara minst en tredjedel av solskyddsfaktorn och detta märks på förpackningen genom att UVA skrivs in i en cirkel. Båda strålningstyperna kan bidra till cancer.
5 Är det skillnad på solen i Sverige och i andra länder?
Den svenska solen är svagare, många tror att den är ofarlig men så är det inte. Speciellt i början av sommaren är solen i Sverige inte så mycket svagare än till exempel solen på Kanarieöarna. Smörj in dig både när du är hemma i Sverige och när du är utomlands.
6 Hur smörjer jag in mig bäst?
Använd mer solkräm, de flesta tar för lite. Då kan solskyddsfaktorn bli lägre.
En handfull solskyddskräm ska gå åt till hela kroppen, det är ungefär 2 mg per kvadratcentimeter hud. Vi tar ofta bara 0,5 mg per kvadratcentimeter. Då blir en solskyddsfaktor 20 i stället bara 5. Smörj in dig ofta, gärna varannan timme. De fria syreradikalerna börjar bryta ner huden redan efter ett par timmar.

Så skyddar du ditt barn från solskador

Tänk på att barn har känsligare hud och att solskador, som senare kan leda till hudcancer, kan uppkomma redan i tidig ålder. Därför ska barn skyddas så mycket som möjligt. Barn yngre än ett år bör överhuvudtaget inte vistas i direkt solljus. De ska vara i skugga, använd parasoll om det behövs. Äldre barn bör använd en solhatt med skärm och helst kläder som solskydd så mycket det går.

Annars ska de smörjas in med minst solskyddsfaktor 15, gärna betydligt högre. Använd en solkräm med fysikaliskt solskydd (partikelfilter).
Smörj in även när ni inte är på stranden, tänk på att solen är lika stark i lekparken eller i trädgården. Smörj in många gånger under dagen, barn badar oftast mer och sliter av krämen på andra sätt. Ha gärna så heltäckande badkläder som möjligt. Fortsätt att använda hög solskyddsfaktor hela sommaren.
Annons:
MEST LÄSTA HÄLSOARTIKLARNA
Annons:
Annons:
Senaste artiklar
Annons:
MEST LÄST I DAG
Annons:
Annons:
HÄLSA

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader