Graviditetsmask/melasma
Vad: Drabbar ofta yngre till medelålders kvinnor. Orsakas av sol men också hormoner som stimulerar ­pigmentproduktionen kan spela stor roll. Graviditet och p-piller påverkar, till exempel.
Utseende: Ger ett lite smutsigt intryck, och brukar sitta i pannan, på kindbenen eller runt munnen. Melasma är ett estetiskt problem som många lider av. Bleknar under vintern och bli mer synligt under ­sommarhalvåret.
Behandling: Första, andra och tredje rådet är solskyddskräm med hög faktor. Men man kan lätt få melasma ändå, om man har en benägenhet för det. En ­kombination av kemisk ­peeling och laserbehandlingar kan förbättra huden. Det finns också krämer som har en milt blekande effekt.

Ytlig solskada/ aktinisk keraktos
Vad: En kronisk solskada man får efter för mycket solande. ­Aktinisk keratos kan övergå i hudcancer hos äldre ­personer. För att utesluta den risken är det därför viktigt att behandla hudförändringen.
Utseende: Ytliga cellförändringar som är lite rosaaktiga med sträv fjällning. Uppträder på hud som har exponerats för mycket sol, som ansikte, händer och armar.
Behandling: Receptbelagda krämer samt frys- eller ljusbehandlingar (PDT). Behandling av aktinisk keraktos får man hjälp med genom sjukvården, till skillnad från melasma och andra fläckar orsakade av solen där det handlar om en estetisk behandling. De estetiska behandlingarna sker under privat vård och kostnaden varierar mycket.

Födelsemärken/nevi
Vad: Ansamling av pigmentceller. Börjar dyka upp redan under de första levnadsåren, och sedan får man fler fram till 30-årsåldern. Nästan alla är ofarliga, men enstaka kan utvecklas till hudcancer (malignt melanom).
Utseende: Ett födelsemärke är en mörk fläck på huden, en pigmentansamling. De kan ha många olika utseenden och skiljer sig till storlek, form och färg. Födelsemärken kan man få överallt på kroppen.
Behandling: Misstänkt farliga fläckar ska skäras bort och inte laserbehandlas. Viktigt att förändringen som skurits bort skickas på analys för att se vad det är.

Mjällvårta/ seborroisk keratos
Vad: Torr och skrovlig hudförändring som kommer med åren. Väldigt vanligt, men man vet inte vad det beror på. En del har en, andra har flera stycken på kroppen. De är vanligare efter 40 och ökar sedan med åldern. Kan sitta var som helst men ofta på bål, axlar, ansikte och rygg.
Utseende: Har ett väldigt ­varierat utseende. Den kan vara ljus, mörk, grå eller brun eller se ut som en skrovlig ­vårta. Det kan ibland vara svårt att skilja seborroisk keratos från hudcancern melanom. Ibland lossnar de lätt.
Behandling: De är ofarliga men behandlas av estetiska skäl. De brukar vara lätt att skrapa bort dem med lokalbedövning eller att frysa bort dem.