En rymdfärd är en oerhörd påfrestning på kroppen. Tyngdlösheten påverkar hela kroppen - bland annat försvagas muskler och skelett och blodet omfördelas i kroppen. Men eftersom Christer Fuglesangs resa är planerad att vara i bara tolv dagar blir konsekvenserna sannolikt inte så stora. - På sex månader i rymden förlorar man 30 procent av musklerna. Men man kommer säkert att kunna se att Christer Fuglesang är rundare i ansiktet och har smalare ben när han kommer tillbaka, säger Per Tesch på Karolinska institutet, som forskar om hur kroppen påverkas av rymdfärder.

"Det är ett farligt jobb"

Tesch tror att teknikproblem är den allra största faran. - Den absolut största risken är att det händer en olycka. När Challenger exploderade dog sju personer och på Columbia lika många. Det är ett farligt jobb, men det vet Christer Fuglesang, säger Per Tesch. Astronauterna genomgår grundliga läkarundersökningar och träningsprogram. Rymdpromenaden är förstås ett av de mest riskabla och fysiskt påfrestande momenten. Även om alla säkerhetsåtgärder vidtas finns en liten risk för dykarsjuka. - Men det är lite av en myt att astronauter måste ha superfysik. Självklart måste de vara i god form men amerikanen John Glenn var faktiskt 77 år när han gjorde sin andra rymdfärd 1988.

Nackdel att vara nybörjare

En av Christer Fuglesangs nackdelar är att det är hans första rymdfärd. Förstagångs-rymdfarare klarar de fysiska och psykiska påfrestningarna sämre. - Han man gjort en rymdfärd tidigare så klarar man exempelvis sjösjukan bättre. En del blir illamående i flera dagar och är inte till någon större nytta då.

HJÄRNAN

Minnet: Vid starten sjunker blodtrycket, eftersom trycket också sjunker i hjärnan blir minne och tankeförmåga nedsatt. För att minska denna påverkan ligger astronauterna ned vid start. Psyket: Trots omfattande tester kan ingen säga säkert om astronauterna klarar den psykiska pressen. Sömnbrist: Udda sovtider och arbete under stark press ger dålig sömn. Astronauterna har i förväg fasat in sig i "rymdtid" då de kommer att arbeta på nätterna.

ANSIKTET

Mindre rynkor. I rymden fördelas blodet jämt i kroppen - vilket gör ansiktet rundare och benen smalare. Rynkorna blir mindre.

MUNNEN

Smak- och doftkänsligheten försämras. Därför är starkt kryddad mat, som tex-mex, populärt bland astronauter. Maten serveras i plastpåsar och sugs upp med tjocka sugrör.

BLODET

Astronauter kan drabbas av dykarsjuka på rymdpromenad. Trycket i dräkten är lägre än i rymdfärjan. Det lägre trycket kan frigöra bubblor av kvävgas i blodet. Dykarsjuka ger klåda, missfärgningar i huden, yrsel, ledsmärtor och i värsta fall förlamningar och medvetslöshet. Detta förebygger Fuglesang genom att sova i luftslussen, som har lägre tryck, natten före promenaden. Han ska också andas ren syrgas innan för att få ut kvävgas ur kroppen.

LUNGORNA

Damm och partiklar som svävar runt kan irritera luftvägarna.

MAGEN

Illamående. Innerörats balansorgan blir förvirrat av tyngdlösheten och astronauten kan bli sjösjuk. Illamående, dålig aptit och viktnedgång är vanligt, särskilt bland dem som gör sitt livs första rymd-tur. De kan bli utslagna i dagar.

URINBLÅSAN

Blodvolymen sjunker. Kroppen tror att den har för mycket blod, produktionen minskas och man kissar ut cirka en liter vätska. När astronauten sen kommer tillbaka till jorden finns därför risk att han eller hon svimmar.

BENEN

Musklerna förtvinar snabbt, särskilt de stora musklerna som bär upp kroppen som lår- och vadmuskler. Astronauterna har laddat i förväg med regelbunden fysisk träning. Svenska forskaren Per Tesch har konstruerat ett speciellt rymdgym, men det fick inte följa med denna gång.

SKELETTET

Skelettet urkalkas vid längre tids vistelse i rymden, vilket leder till benskörhet. En del kan återbildas men en viss benmassa är borta för alltid. Arla har gjort en särskild rymdyoghurt som Fuglesang lovat att äta, mjölkprodukter innehåller kalcium som håller benen starka.

BLODTRYCKET

Blodtrycket sänks i rymden. Christer Fuglesang ska få ta en särskild medicin, midodrine, som höjer blodtrycket, precis före landning.