Du har hört det förut: Om du äter mindre fett, färre kalorier, mycket kolhydrater och motionerar mer så blir du både smal och frisk. Den sanningen är 30 år gammal. Då kom forskare, hälsoorganisationer och politiker fram till att fett var farligt.
Framför allt det mättade fettet höjde kolesterolet, gjorde oss feta och ledde till bland annat diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Men det var någonting som inte stämde. På dessa 30 år med de nya kostråden fördubblades fetman och diabetes ses i dag nästan som en naturlig ålderskrämpa, som dessutom drabbar oss i allt yngre år. Allt fler läkare, forskare och andra hälsointresserade protesterar. Och nu låter det så här:
Fett är både nödvändigt och bra för oss. Det vi bör akta oss för är i stället allt sött, de blodsockerhöjande kolhydraterna.
- Mättat fett har ansetts farligt. Men du blir varken friskare eller smalare av fettsnåla lightprodukter, vilket vi tidigare trott, säger läkaren Andreas Eenfeldt, även kallad kostdoktorn efter hans populära blogg med samma namn.
- Riktig mat som kött och fisk med naturligt fett är bättre för hälsan än socker och stärkelse.
- Fett och protein gör dig mätt och nöjd, kolhydrater gör dig hungrig och sugen.

Ett misstag att ta bort fettet

I boken Matrevolutionen (Bonnier Fakta) skriver Andreas Eenfeldt att vi faktiskt har blivit totalt vilseledda i kostfrågan fram till nu och att en revolution är på väg.
Enligt Eenfeldt var det ett stort misstag att ta bort fett ur kosten och ersätta det med kolhydrater i form av socker och stärkelserika varor som potatis, pasta, ris och bröd.
Forskningen som de fettsnåla och kolhydratrika kostråden baseras på har visat sig otillräcklig eller till och med förvanskad, i synnerhet just den forskning som gjorde att fett utmålades som en bov för 30 år sedan.
- Egentligen är det vanlig fysiologi. Mycket kolhydrater gör att du får ett svängande blodsocker som går upp och ner. Det höjer ditt insulin och det är inte bra för dina blodkärl. Vi borde ha tänkt mer fysiologiskt, säger Johan Frostegård, överläkare och professor i medicin vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.
- Det som är nytt för människan är de snabba kolhydraterna. I gamla läkarböcker rekommenderas diabetiker att äta lågkolhydratkost.
Men sedan slutade man tänka på hur kroppen fungerar och förlitade sig mer på studier. Lågkolhydratkost ses som en modediet, trots att det var i princip det vi åt innan vi blev bofasta och började odla spannmål, sockerbetor och potatis.

Mer kunskap behövs

Nu har det visat sig att man aldrig hade riktig täckning för att mättat fett är farligt. Det är tråkigt att något som är så dåligt underbyggt har fått sådant genomslag, säger Johan Frostegård.
- Livsmedelsverket och socialstyrelsen har börjat ändra sig, till exempel har de ändrat sin brödrekommendation och godkänt lågkolhydratkost till diabetiker. Men de bör också erkänna att deras kostråd vilar på osäker vetenskap och att vi behöver mer kunskap.