Hitta drömresan

Massor av Sistaminuten finns här!

Fixa fint i hemma

Guider & inspiration till trädgård & hem.

Storlek på text:
Skriv ut text
Ur filmen "Eternal sunshine of a spotless mind". Joel (Jim Carrey) och Clementine (Kate Winslet) raderar sina minnen efter att de har gjort slut. Men när minnena tas bort och gås igenom i Joels huvud upptäcker han själv varför han älskade Clementine från första början. Foto: David Lee Ur filmen "Eternal sunshine of a spotless mind". Joel (Jim Carrey) och Clementine (Kate Winslet) raderar sina minnen efter att de har gjort slut. Men när minnena tas bort och gås igenom i Joels huvud upptäcker han själv varför han älskade Clementine från första början. Foto: David Lee

Radera plågsamma minnen - kan bli möjligt

Annons:

Skulle du vilja radera dina jobbiga minnen?

Tack för din röst!
Du har redan svarat på frågan.
Visa resultat
Snittbetyg:

Skulle du vilja radera dina jobbiga minnen?

Skulle du vilja radera smärtsamma minnen? Att aldrig någonsin minnas hemska perioder i ditt liv? Snart kan det bli möjligt.
Forskare i USA arbetar med metod som skulle kunna radera dessa minnen, skriver tidningen Mail Online.
Man tycks ha hittat ett sätt att radera plågsamma minnen och det i sin tur, kan leda till ett nytt läkemedel mot posttraumatiskt stressyndrom, skriver tidningen Mail Online.
Själva metoden påminner om filmen ”Eternal Sunshine of The Spotless Mind” där huvudkaraktärerna, spelade av Jim Carrey och Kate Winslet, raderar varandras minnen efter ett svårt uppbrott.
Enligt forskare har studien en stor betydelse för patienter vars liv är fördärvade av rädsla.

Testar på möss

Ett forskarteam vid John Hopkinsuniversitet i USA gjorde försöket på möss där de tog bort ett protein från den del av hjärnan som kopplas ihop med rädsla. På så sätt försvagas återkopplingen i hjärnan som har skapats av trauma.
– Förmågan att radera selektiva minnen låter som science fiction men det kan vara lämpligt för behandling av människor som lider av posttraumatiskt stressyndrom orsakat av till exempel, krig, våldtäkt eller andra traumatiska händelser, säger forskar Richard L Huganir till tidningen.
Annons:
MEST LÄSTA HÄLSOARTIKLARNA
Annons:
Annons:
Senaste artiklar
Annons:
MEST LÄST I DAG
Annons:
Annons:
HÄLSA

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader