Efter en utredning fick Jelena Magnusson och hennes make det tunga beskedet: ni kommer aldrig att kunna få barn på naturlig väg.
Provrörsbefruktning kunde vara en lösning. Paret ställde sig i kön på Sahlgrenska sjukhuset. Jelena räknade med att hormonbehandlingen skulle bli en påfrestning.
– Ändå blev det värre än jag föreställt mig. Humöret sjönk i botten och sprutorna var obehagliga. Själva äggplockningen gjorde fruktansvärt ont, minns Jelena.

Besvärlig behandling

Därefter började en svår väntan. Under 14 dagar pendlade Jelena och maken mellan hopp och förtvivlan. Beskedet blev att behandlingen inte hade lyckats.
– En dörr hade öppnats med IVF, nu slog den igen med en smäll. Men jag hade inga planer på att ge upp så lätt.
Jelena bestämde sig för att göra ett nytt försök, trots den besvärliga behandlingen. Nästa försök skulle inte bli lindrigare.
– Man vänjer sig inte vid att känslorna åker berg- och dalbana. Varje behandling har varit jobbigare än den föregående.
Jelena och hennes man gjorde totalt sex försök med IVF under fyra år. Varje försök misslyckades.
– Behandlingen är oerhört slitsam för ett förhållande. Både humörsvängningarna och att hantera motgången när det inte blir något barn, säger Jelena.

Äktenskapet kraschade

Äktenskapet gick i kras och Jelena försökte fokusera på andra saker i livet, men kärleken ledde henne in i en ny relation. Jelena och den nye maken bestämde sig för att skaffa barn, men samma procedur skulle upprepas. En läkarutredning visade att de inte kunde få barn på naturlig väg. Nya försök med IVF väntade.
– Några ägnar hela sitt liv åt golf eller segling. Jag försökte skaffa barn. Det blir till slut en livsstil, säger Jelena.
Jelenas sjätte IVF-försök med nye maken, det tolfte totalt, ledde till en graviditet som sträckte sig tiden ut.
– Det finns inga ord för att beskriva lyckan över mina tvillingdöttrar. Fast jag kommer inte att skaffa fler barn, jag har nått målet.