Professor Kerstin Brismar menar att diabetes påverkar hela samhället. I dag har över 350 000 svenskar fått diagnosen diabetes. Men eftersom sjukdomen är symtomlös i det första skedet, i synnerhet typ 2 diabetes, är antalet drabbade det dubbla. Minst. - Problemet i dag är att vi inte upptäcker sjukdomen i tid. Det kan dröja mellan fem och femton år innan man märker att man är sjuk och får sin diagnos. Och under den tiden hinner hjärta, blodkärl och nerver skadas, säger Christian Berne, diabetes-professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Tredje största dödsorsaken

Socialstyrelsens senaste statistik visar att mer än 8 500 svenskar dog av diabetes eller dess följdsjukdomar under 2003. Statistiken är inte fullständig, det sanna antalet är större. Men det gör ändå diabetes till den tredje största dödsorsaken i Sverige. Det är sällsynt att diabetes i sig leder till döden, det är följdsjukdomarna som är boven. Diabetes kan skada kroppens alla organ. Några exempel: diabetes flerfaldigar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke, kan försämra synen och leda till blindhet, leda till svårläkta sår och amputationer, ökar risken att dö av infektionssjukdomar och kan ge njursvikt som kräver dialys eller njurtransplantation.

8 procent av kostnaderna

Andra problem, som inte är direkt livsfarliga men som ger en kraftigt sänkt livskvalitet, är tandlossning, depression och sexuella problem som impotens. För att minska riskerna för följdsjukdomarna krävs att rätt behandling sätts in i tid. I dag står diabetessjukdomen för omkring 8 procent av de samlade vårdkostnaderna. Olika ekonomiska beräkningar pekar på kostnader mellan 9 och 14 miljarder.

Stillasittande befolkning

Och då är ändå inte sjukskrivningar och produktionsbortfall medräknade. - Det tar en stor del av BNP, säger diabetesforskaren Brismar. Alltfler svenskar kommer att drabbas. Viktiga anledningar till det är en åldrande, allt tyngre och mer stillasittande befolkning. Prognoser från International diabetes foundation visar att antalet svenskar med diabetes kommer att öka med 20 procent till 2025. För att bromsa utvecklingen krävs insatser på många olika håll - i vård, arbetsliv, skola och samhällsplanering.