I mer än 20 år har Bitten Jonsson behandlat personer som fastnat i sockermissbruk.
- Överviktiga personer utsätts för enorma fördomar, säger hon. Omedvetet ser vi dem som ointelligenta, slöa, med dålig karaktär. "Det är bara att äta mindre", är en vanlig synpunkt.
- Så säger man inte till en alkoholist - "det är bara att sluta dricka".
Men sockerberoende är - precis som drogberoende - en hjärnsjukdom, menar Bitten Jonsson. Hjärnan "bygger om sig" så att den ropar efter mer och mer socker.

Ger lyckokänslor

- Till slut styr sockersuget ditt liv, och det blir värre med tiden. Du kan vara hur intelligent och medveten som helst - men du har tappat kontrollen, precis som drogmissbrukaren.
Sockret påverkar signalsubstansen dopamin som ger lyckokänslor.
I hjärnan finns "belöningscentraler" där det är tätt med receptorer för dopamin. När dopamin binder till dessa receptorer känner vi eufori.
Äter man mer socker frisätts mer dopamin; hjärnan anpassar sig till överstimulansen så att det krävs högre doser socker för samma effekt - och den onda cirkeln har startat. Lyckoruset försvinner snabbt och man vill ha mer socker - annars får man abstinens med humörsvängningar, rastlöshet och ångest.
Läkaren Andreas Eenfeldt driver Sveriges största hälsoblogg, kostdoktorn.se. Han bedömer att åtminstone var tionde svensk har problem med sug efter socker och snabba kolhydrater - ett problem som styr deras vardag och försämrar deras livskvalitet.

Inse att det är en sjukdom

- Skulden och skammen är ofta stor. Att bli av med den - genom att inse att man faktiskt har en sjukdom - är ett viktigt steg, säger han.
- Sen handlar det om att ställa om kosten: att ta bort socker och mjöl, och börja äta mer protein och nyttiga fetter. Till slut klingar sötsuget av.
Vägen dit är tuff för de flesta. Lars Olson, professor i neurobiologi vid Karolinska institutet, berättar att när man blir beroende bygger hjärnan om sig - genom att koppla mellan nervtrådar - åt det håll som man njuter mest.
- Man kan säga att vårt belöningssystem i hjärnan blir kidnappat av det som vi är beroende av.
Därför att beroende är en kronisk, förvärvad hjärnsjukdom.
- Vi har olika sårbarhet att utveckla beroende, på grund av våra gener.
- Att bli fri från beroendet är en svår process, eftersom minnen av våra njutningar finns lagrade i hjärnan. Man får försöka att långsiktigt "bygga om" hjärnan mot andra - mer sunda - njutningar.
Enligt Bitten Jonsson är det viktigt att lära sig fakta: Vad händer i kroppen när man blir beroende? Hur påverkas hjärnan? Vilka symtom får man?
- Sen behöver man stöd och råd av andra med insikt i problemet när man ställer om kosten - för det blir som en avgiftning. Den klarar man inte ensam.
- Det är också viktigt att fylla livet med inspirerande upplevelser som ger energi, upplevelser som handlar om annat än ätande, säger Bitten Jonsson.