Mot slutet av 90-talet revolutionerades strokevården då man började­ använda trombolys: dropp med ­läkemedel som kan lösa proppen i hjärnan.
En behandling som måste sättas in snabbt, inom 4,5 timmar.
- När en propp täpper till ett stort kärl i hjärnan stryps blodcirkulationen bakom proppen, förklarar Nils Wahlgren. I det avstängda området dör två miljoner nervceller per minut. Statistiskt förkortas livet med tre veckor för varje minut som kärlet är avstängt. Det är alltså en kamp mot tiden - att så snabbt som möjligt få i gång blodflödet.
- Trombolys fungerar särskilt väl när det handlar om inte alltför stora proppar, förklarar Nils ­Wahlgren.

Börjar bli rutin på Karolinska

Vid större blodproppar - då trombolysen inte räcker - gör man i dag på Karolinska trombektomi - eller den så kallade korkskruvsmetoden, en av de nyaste behandlingarna:
- Man går in i kärlet med en tunn slang - runt proppen utvecklas en liten minnesmetall som ser ut som en korkskruv; den omgärdar proppen och vi kan dra ut den - och blodcirkulationen startar.
Behandlingen är för ny för att anses etablerad, men den börjar bli rutin på Karolinska, säger Nils Wahlgren.
- Vi har i dag fyra läkare som ­ägnar sig helt åt den.
- Resultaten är inte färdig­analyserade men de är mycket goda, sensationellt goda. Jag är övertygad om att den här metoden­ kommer att bli rutin inom ­strokevården över hela världen.
- Den ger oss möjlighet att rädda patienter som förmodligen skulle ha dött eller klarat sig med grava handikapp.