På Sophiahemmet i Stockholm möter Claes Gottlieb paren som har svårt att få barn. Kvinnor som närmar sig 40-årsåldern kommer dit och undrar varför det inte fungerar.
– De blir bestörta när jag förklarar att utsikterna är väldigt små, att fertiliteten minskar dramatiskt med åldern, säger Claes Gottlieb.
Runt en kvarts miljon svenska par beräknas i dag vara infertila. För många är det en tröstlös kamp.

Brist på kunskap

Claes Gottlieb beskyller skolorna för den bristande kunskapen.
– Kvinnorna känner sig lurade. Hela uppväxten har de fått höra hur allvarligt det är att göra abort, men ingen har berättat hur svårt det kan vara att bli gravid.
Outi Hovatta, landets enda professor i fertilitetsbehandling, är lika bekymrad.
– Alla känner till någon som fått barn efter 40. Paren förstår inte att dessa kvinnor tillhör undantagen.
För de barnlösa paren är provrörsbefruktning, IVF, en av få möjligheter. Runt tre procent av alla svenska barn föds i dag via provrörsbefruktning. Experterna tycker att de borde vara ännu fler.

Borde finansiera fler försök

– Landstingen borde finansiera fler försök. Dessutom ska det inte spela någon roll var man bor, säger Outi Hovatta.
Claes Gottlieb föreslår en ”ryggsäckspeng” som de barnlösa ska få spendera hur de vill.
– Dagens system är oerhört orättvist. Tillgängligheten, åldersgränser och antalet behandlingar växlar beroende på var man bor, säger han.
I dag bekostar landstingen mellan två och fyra behandlingar. Men att få tillgång till en behandling tar lång tid, ofta över ett år. Den som inte vill vänta måste vända sig till en privat klinik och betala själv.
– En provrörsbefruktning kostar runt 30 000. Det är inte dyrt om man tänker på att en svensk i snitt drar in 18 miljoner kronor till statskassan. Samhället tjänar på att vara generös mot de barnlösa, säger Claes Gottlieb.