Min kompis Marianne från Mora fick Elisabeths hjälp när Arvid kom till världen.
När nästa barn - Emma - var på gång ringde Marianne till Elisabeth:
- Jag vill att du ska vara min barnmorska. Men om du är ledig, då?
- Då ringer du bara hem till mig, sa Elisabeth.
Klockan tre på natten pockade Emma på, Marianne ringde - och Elisabeth klev upp ur sängen och åkte till Mora BB.
- Det är väl inget konstigt med det, jag älskar ju barn. Fast mina egna fem barn säger, att "finns det inget annat i ditt liv än barnafödande?", skrattar Elisabeth.
Hängiven jobbet är bara förnamnet.
Men så var hon bara fem, sex år när hon bestämde att hon skulle bli barnmorska.
- Jag är uppvuxen i Nusnäs, en by utanför Mora. Jag följde ofta mamma på kyrkans symöten. Ibland kom missionärer - ofta barnmorskor - och berättade hur det var i Afrika. Det var fascinerande berättelser, och jag sa, att "när jag blir stor ska jag till Afrika och ta ut bebisar."
Riktigt så blev det inte.

Kom in på rätt utbildning

Men hon blev sjuksköterska och kämpade för att komma in på den åtråvärda barnmorskeutbildningen.
- Jag sökte fem gånger och kom inte in. Det var en stor sorg för mig, men jag gav mig fasen på att jag skulle komma in, och efter sjätte ansökan gjorde jag det, säger Elisabeth Svensdotter.

Frilansar som barnmorska

Sedan dess har hon själv utbildat barnmorskor i tre år. Kul, men för mycket papper och administration.
- Jag längtade ju efter att jobba med mammorna och barnen, säger hon.
Numera är Elisabeth frilansare. Ibland på Mora BB, ibland i Elverum i Norge, ibland på mödravården i Älvdalen, ibland på BB Stockholm vid Danderyds sjukhus.
Orsak: Elisabeth vill bara jobba där hon får gehör för sina idéer, sitt sätt att vara och ta hand om kvinnor (och pappor) som får barn.
Hennes motto:
- Jag är till för mamman och inte tvärtom; det är mamman som ska föda barn och jag ska göra det så lätt som möjligt för henne. Då måste hon få vara med och bestämma.
Elisabeth berättar:
- När mina tre första barn föddes var jag en snäll, liten mus som gjorde som barnmorskan sa. Jag ville inte ställa krav och ställa till besvär. Men när jag fick mitt fjärde och femte barn, då styrde och domderade jag...

Förbereder mammor

Elisabeth Svensdotter, som också hjälper till vid hemförlossningar, kämpar för att det ska vara väl förberedda mammor och pappor, för att mamman ska känna en trygghet i att de faktiskt är skapta för att kunna föda barn.
- Att föda barn är inte farligt. Före förlossningen försöker jag ha samtal med mamman och pappan och under förlossningsarbetet berättar jag hela tiden om vad som ska hända och varför mamman känner som hon känner - att det är normalt.
Vad är din belöning?
- Det är glädjen av att ser hur mammorna växer och blir trygga när de ska föda barn.
- Det är viktigt att båda föräldrarna får en positiv upplevelse av förlossningen. Vi tre - föräldrarna och jag - ska jobba som ett lag, då blir det bäst. Det är viktigt att jag som barnmorska inte kör över mamman. Hon måste få gå därifrån med själ och hjärta i behåll. Visste du förresten att statistiken visar att om papporna får sova över efter förlossningen håller förhållandet längre? Här på Stockholms BB får papporna sova över, på många ställen får de inte det, säger Elisabeth Svensdotter.
Martin Persson, 33, och Maja Blix, 33, har just fått "Lilleman" med Elisabeths hjälp och Martin är lyrisk:
- Elisabeth var super. Hon levde sig in i situationen, vi kände oss verkligen sedda.