Du vet precis vad som är "rätt" och vad som är "fel" att äta för den som vill undvika att gå upp i vikt. Ändå sitter du med glasspaketet i famnen efter en dag fylld av frustrerande jobbmöten, förvissad om att du snart kommer att känna dig bättre till mods.
- Det räcker med att något gott landar på tungan, ja egentligen med att du ser något gott, för att du ska känna dig lugnad, rentav tröstad, säger Martin Ingvar som har skrivit boken "Hjärnkoll på vikten".

Larmet går

Tröstätandets mekanism är rätt enkel: Det är med mat som med andra bra saker i livet. Det triggar hjärnans belöningssystem och ger oss omedelbart välbefinnande. Någon klappar på dig - mysigt. Du lyckas med en svår uppgift - härligt. Du äter något gott - lycka!
Det är dopaminet som frisätts i kroppen när du äter som ger dig den där känslan av välbehag. Och så fort blocksockerkurvan dalar eller du börjar känna dig ledsen går ett högljutt larm som signalerar: Ät!
Inte konstigt då att det är så lätt att fastna i tröstätandets fälla.
- Tröstätandet är oftast inte medvetet. Det är inte så att man tänker att nu är jag ledsen så nu måste jag äta. I stället är det väldigt vanligt att man förstår efteråt att man åt för att man var ledsen.

Håll sockret i schack

Att äta det där paketet med glass känns motiverat just då, men när det upplevda behovet är tillfredsställt kommer ofta ångern. Martin Ingvar. Foto: Mia Carlsson
- Självföraktet efter att ha ätit för mycket vet inga gränser. Det i sin tur kan ge ny lust att tröstäta. Det blir en ond cirkel som helt klart påverkar livskvaliteten.
För att lite lättare kunna stå emot suget att tröstäta gäller det att hela tiden hålla blodsockerkurvan jämn.
När du äter snabba kolhydrater, som glass eller vitt bröd, rusar blodsockret och du känner dig gladare. Men ju brantare backe upp, desto djupare dal kommer härnäst. Då blir du på sämre humör och behöver en återställare.

Godis och vin

Det är när blodsockerkurvan blir bergochdalbanelik som din impuls att stoppa något onyttigt i munnen kan kännas omöjlig att stå emot.
- Var medveten om de värsta kolhydratfällorna och ta det lite försiktigt med dem. Snabba kolhydrater är inget gift men de ska inte utgöra din huvudsakliga kalorikälla, säger Martin Ingvar.
Den vanligaste tröstmaten är just snabba kolhydrater.
- Det finns en massa olika vägar som leder mot samma mål. Lass med spagetti, pizza som väller ut över tallriken. Att vi svenskar äter 19,6 kilo godis per person och år och dricker 38 liter vin säger väl sitt?