- Mat och dryck är långtifrån de enda ingredienserna i en måltid. Tiden, platsen och de sociala relationerna är jätteviktiga, säger hon.
Tiden för att äta mat är på många arbetsplatser nedskuren till ett minimum, möjligheten att sitta och småprata en stund med arbetskamraterna likaså. Ofta vill de anställda också ha det på det viset, för de prioriterar att ha mer tid hemma framför att ha väl tilltagna matpauser.

21 minuter

På den fabrik för tillverkning av medicintekniska produkter som Maria Nyberg studerade hade de skiftanställda arbetarna exakt 21 minuter på sig att förflytta sig till matsalen, köa till serveringen eller mikron, äta, gå på toaletten, förflytta sig tillbaka och tvätta sig inför nästa arbetspass.
Ungefär lika illa kan det vara för de busschaufförer hon kom i kontakt med under en pilotstudie. När trafiken flöt långsamt var det chaufförernas matpaus som blev lidande för att tidtabellen skulle hållas. De fick i värsta fall slänga i sig maten på tio minuter.
- Det främjar ohälsosamt ätande och den sociala inramningen saknas helt, säger Maria Nyberg.
Ett trendbrott för maten på jobbet kom 1991, när de skattebefriade lunchsubventionerna försvann. Att köpa sig jobblunch blev över en natt mycket dyrare och många började med matlåda. Sedan dess har också många personalrestauranger försvunnit.
Allt fler jobbar dessutom på oregelbundna arbetstider och har matpauser på udda tider, till exempel mitt i natten.

Hälsotrend

Det är paradoxalt att maten på jobbet blivit så hårt trängd, tycker Maria Nyberg, eftersom det samtidigt finns en hälsotrend i hela samhället och ett jätteintresse för avancerad, tidskrävande matlagning.
Den ideala jobbmåltiden ger utöver mättnad en stund av lugn och avkoppling, social samvaro med arbetskamraterna och möjlighet att dra sig tillbaka från arbetets krav, tycker Maria Nyberg.
- Stämningen på arbetsplatsen blir annorlunda där det finns en gemensam lunchkultur. Det blir en annan sammanhållning, säger hon.

Av:Cecilia Klintö/TT