I januari i år fick Linda Unger chansen att delta i en samtalsgrupp med den nya svenska specialdesignade KBT-metoden mot övervikt på sin vårdcentral.
Linda hade mått dåligt länge, varit stressad på grund av sjukdom i familjen och drabbades själv av diskbråck.
– Jag åt mycket och jag gick och smååt hela tiden, mest skräpmat. Jag åt för att få vara i fred - för man stör ju inte den som äter. Och jag åt för att jag kände mig stressad och otillräcklig.

”Varför äter jag?”

Behandlingen varade i tio veckor och Linda Unger arbetade mycket med frågor som ”varför äter jag för mycket” och ”vad kan jag göra i stället?”.
I dag kan hon gå förbi godishyllorna i butiken utan att stoppa något i vagnen.
– Jag har ändrat mitt sätt att tänka. Om jag är ledsen eller arg går jag ut och promenerar i stället för att äta.
Nu kan Linda äta godis och andra onyttigheter då och då - utan att få ångest efteråt.
– Ingenting är ”förbjudet” eller ”syndigt”. Men jag tänker efter innan - varför vill jag verkligen äta det här? Och om jag vill äta dajmtårta kan jag göra det utan att dagen eller veckan är förstörd.