Vi betraktar dem i smyg när de kastar sig över efterrättsmenyn på restauranger. Vi letar förgäves efter en våg i deras badrum. Vi tror dem inte när de säger att de inte har vägt sig sedan de väntade första barnet. De naturligt smala verkar kunna äta hur mycket som helst, men lägger ingen tankemöda eller energi på sin vikt.

"Vänd på det"

Orättvist, eller hur?
Experterna tycker att vi har mycket att lära av de smalas sätt att leva.
- Det är stort fokus på vad feta människor äter, men det är viktigt att vända på resonemanget och titta på vad smala äter och hur de lever, säger Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Olika ätvanor

I boken "How much does your soul weigh: Diet-free solutions to your food, weight and body worries" presenterar den amerikanska läkaren och viktspecialisten Dorie McCubbrey naturligt smala personers sju största hemligheter. Strunta i träningstrender och sluta ät i tid, är två av hennes tips.
Ingrid Larsson menar att naturligt smala personer på ett omedvetet sätt håller vikten i schack:
- En smal person slutar att äta då han eller hon är mätt, en fet person äter tills tallriken är tom. En smal person avslutar ofta måltiden sist i ett sällskap. Han eller hon lägger ner besticken mellan tuggorna, snackar, tuggar maten ordentligt.

Koll på läget

Har du också hört en smal person säga: "Jag kan äta hur mycket som helst, utan att gå upp i vikt." Det är inte sant, enligt Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning, vid Karolinska institutet, Huddinge:
- De äter inte hur mycket som helst, de råkar vara begåvade med en kontrollmekanism som gör att de vet vad som är lagom.
Ingrid Larsson håller med:
- En smal väninna som till synes stoppar i sig vad som helst, har egentligen koll på läget. Hon kanske unnar sig både dessert och vin ibland, men det är ändå inte en stor del av hennes totala kaloriintag.

Döva oro

Vikten är förstås en kombination av arv och leverne, poängterar överviktsexperterna Ingrid Larsson och Stephan Rössner.
- De feta har ofta en ärftlighet som gör dem mer känsliga för ett stillasittande leverne och ett stort kaloriintag, säger Stephan Rössner.
Och många använder mat som självmedicinering.
- Mat äter vi inte bara för att vi behöver eller för att det är gott, utan vi använder maten på många olika sätt: för att straffa, belöna, och döva känslor. Vi ägnar oss alltså åt emotionellt ätande. När vi känner oro, ångest eller sömnlöshet, då äter vi, säger Stephan Rössner.

Rör sig mer

Fysisk aktivitet har förstås stor betydelse för vikten - något som många smala delvis har gratis.
- Naturligt smala personer har ett annat rörelsemönster än andra. De är lite "spattigare", snabba i vändningarna, med yviga rörelser, de gestikulerar när de pratar. Den feta personen rör sig på ett annat, lite långsammare och sävligare, sätt, säger Ingrid Larsson.
Också en smal persons övriga livsstil påverkar vikten.
- En smal person har ofta sett till att skaffa sig en bra livsrytm.

Kolla på andra

Sömnbrist har en koppling till fetma. Att må bra och skratta har också kopplingar till vikten. Skrattar du tio minuter om dagen bränner du en halv ostmacka, säger Stephan Rössner.
Studera dina smala medsystrars beteende, råder Ingrid Larsson:
- Titta runt i omgivningen, hur gör dina smala kompisar? Hur mycket mat tar de på tallriken? Tar de ytterligare en portion? Hur snabbt äter de? Här finns en del att lära, säger Ingrid Larsson.