Många drömmer om att leva enklare. Här är tre som vågat ta steget. Anna-Karin Karlsson, Giséla Linde och Micke Lindberg har downshiftat och skaffat nya förhållningssätt till tid, prylar och jobb.
De kallas downshifters.
Människor som valt att leva lugnare och enklare.
De slår inte knut på sig själva för att kunna köpa en platt-tv eller en Thailandsresa.
Livet måste inte vara ett hundrameterslopp, enligt Jörgen Larsson, doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet som forskar om tidspress.
– Det finns en strömning i samhället som innebär att tidsrikedom prioriteras framför materiell rikedom, säger han.
Jörgen Larsson har tillsammans med Fredrik Warberg skrivit boken som fått många svenskar att tänka över sina liv: ”Rik på riktigt – en värdefull vardag är möjlig”.
– Vad är viktigt i livet? Vad vill vi uppnå? Medvetna val kräver att vi har tänkt efter vad vi verkligen vill. Utan reflektion är det svårt att göra medvetna val, säger Jörgen Larsson.
Han förklarar downshifting, begreppet som började spridas
i USA på 90-talet, som en frivillig sänkning av inkomst och konsumtion i syfte att höja livskvaliteten.
För en del innebär det att de byter jobb. Vissa hoppar av en chefskarriär. Andra flyttar till en liten ort utan pendlingsavstånd.
– Men den vanligaste formen av downshifting är att gå ner i tjänst
på samma jobb. Största gruppen downshifters är mammor som har gått ner i arbetstid under småbarnsåren, säger Jörgen Larsson.
Han poängterar att downshifting inte behöver vara något extremt eller bara högavlönade förunnat.
– Om man tittar på människors inkomst och kostnader finns det besparingar att göra. Framför allt utlandsresorna får stryka på foten.
– De flesta av Sveriges barnfamiljer skulle varken behöva byta boende eller sälja bilen om båda föräldrarna började arbeta sju timmars arbetsdag.
Kanske skulle man kunna tro att pengar gör vardagen mindre stressig.
Men det är tvärtom: konsumtion och ägande skapar stress.
– Att bo i hus, att ha ett pågående byggprojekt, att äga saker som sommarstuga och båt är sånt som är tidspressande, säger Jörgen Larsson.
Ägandet stressar männen, till skillnad mot kvinnorna som blir stressade av vardaglig konsumtion.
– Kvinnor som lever i höginkomsthushåll blir stressade av den höga konsumtionsnivån.
Men att jobba och tjäna mindre
– är inte downshifting en klassisk kvinnofälla?
– Jo, så kan det vara. Men att
jobba heltid kan vara en mansfälla. Mansfällan består i att man får
sämre kontakt med sina barn. Så
jag tycker att man ska balansera kvinnofällan-snacket. Vi måste inte köpa argumentet att inkomst är det viktigaste här i livet.
