Skillanden mellan stroke och hjärnblödning
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, det vill säga blodproppar i hjärnan, och hjärnblödning. Under en hjärninfarkt täpper blodproppar till en pulsåder i hjärnan. Det leder till syrebrist som gör att nervceller skadas eller dör och en hjärnskada uppstår.
Hjärnblödning beror på att en kärlvägg är försvagad på grund av åderförkalkning (åderförfettning) och/eller högt blodtryck. Kärlet kan brista, vilket leder till att blod tränger ut i hjärnvävnaden.
85 procent alla strokes beror på proppar. Resten av de 15 procenten utgörs av hjärnblödningar.
Beteendevetaren Anneli Torsfeldt Heikenborn, 42, från Huddinge fick en hjärnblödning 2003 när hon var gravid.
- Man tror att det bara drabbar gamla människor. Men jag var ung, mitt i karriären och gravid, säger hon.
Nu pågår en stor informationskampanj - som ska rädda liv.
Anneli var gravid i vecka 28 när hon föll ihop vid frukostbordet.
- Det räddade mitt liv att min dåvarande man var hemma. Jag hann säga ring 112. Ambulansen kom på tio minuter och på sjukhuset sa läkarna att jag inte skulle överleva. När jag gjorde det sa de att jag inte skulle kunna gå. Men åtta månader efteråt sprang jag tjejmilen. Läkarna säger än i dag att jag är ett medicinskt mirakel.
I dag mår Anneli och barnet hon var gravid med bra. Men hon har nedsatt känsel på vänster sida av kroppen som blev förlamad under sjukdomen.
Runt 30 000 personer insjuknar i stroke varje år i Sverige, det kostar staten runt 15 miljarder kronor. Ofta handlar stroke om tid och okunskap. Folk känner inte till symptomen och väntar med att besöka läkare. Det många inte vet är att varje sekund kan vara livsavgörande.
Onödigt lidande
Nationella strokekampanjen lanserades i oktober förra året och ska pågå till slutet av 2013.
Lars Rosengren, professor i neurologi, med inriktning på stroke, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är en av initiativtagarna till kampanjen.
- Vi vill väcka så mycket kunskap som möjligt. Det är så mycket lidande man kan slippa om folk bara åker in till sjukhuset med en gång.
Väntar för länge
Han får medhåll av Mia von Euler, docent och överläkare vid Karolinska institutet/Södersjukhuset i Stockholm.
- Jag har märkt under mina yrkesår att folk väntar när de får symptom och kanske besöker en vårdcentral. Det kan bli katastrofalt i vissa fall. Får man dessutom en stor stroke kan man inte göra något själv. Då är det viktigt att din omgivning ska kunna symptomen för att kunna hjälpa dig, säger hon.
Anneli är också positiv till kampanjen.
- Stroke har olika ansikten och det bör uppmärksammas.
