Sömnproblem, trötthet, oro och hjärtklappning. Minst 70 000 svenskar lider av den dolda folksjukdomen hypertyreos. - Jag sov nästan inte alls. Läkaren trodde jag var utbränd, säger Hilka Ekblom, 59.
Varje år drabbas tusentals svenskar, de flesta kvinnor, av den dolda folksjukdomen hypertyreos. Vid hypertyreos är sköldkörtelns produktion av hormoner förhöjd. Det gör att kroppen går på högvarv - hela systemet gasar. Symtomen, som sömnsvårigheter, oro, irritabilitet och hjärtklappning, gör att sjukdomen är lätt att missta för stress och utbrändhet.
Misstas för vanlig stress
- Det här drabbar ju människor i yrkesverksam ålder - som ofta har mycket omkring sig, de ska sköta jobb, barn och hushåll. Det kan ta tid innan de söker hjälp och de hinner gå ganska långt i sin sjukdom. Dels för att de inte tar sig tid att gå till doktorn, dels för att de tror att det är vanlig stress, säger Ernst Nyström, professor och överläkare vid endokrinologen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
När Hilka Ekblom fick sin diagnos hade sjukdomen hunnit gå så långt att den började hota hennes syn.
- Jag hade nog sjukdomen i flera år innan jag fick diagnosen. Jag är ju egenföretagare och hade hundra bollar i luften samtidigt. Jag blundade för det, för jag hade ju så mycket att göra.
Låg vaken hela natten
Hilka Ekblom var hyperaktiv, kunde inte sova på nätterna och kände sig ständigt jagad.
- Jag kunde ligga vaken till klockan fem på morgonen. Klockan sex gick jag till gymmet och tränade spinning. Sen jobbade jag hela dagen och efter det gick jag och tränade boxning. Det hände att jag cyklade eller joggade på nätterna för att trötta ut mig.
Till sist fick Hilka så stora problem att hon sökte läkare. Men läkarna trodde först att hon var stressad och utarbetad. Och eftersom Hilka en tid både hade under- och överproduktion av sköldkörtelhormon visade de första proverna inte på något fel.
"Det var förnedrande"
- Det var förnedrande att inte bli tagen på allvar, att jag var utbränd och skulle må bättre av att gå i terapi. Jag mådde ju så dåligt att jag trodde att jag skulle dö.
För två år sedan opererade hon bort sin överaktiva sköldkörtel. Resten av livet måste hon ta sköldkörtelhormon i tablettform.
- Jag kommer aldrig att bli helt som jag var innan jag blev sjuk. Men nu har jag ett bra liv, jag arbetar heltid, jag känner mig lugn och kan sova om nätterna, säger hon.