Många läkare och flera landsting vägrar att utföra omskärelse av pojkar om det inte är medicinskt motiverat.
De menar att ingreppet bryter mot barns rättigheter.
- Det är att jämställa med kvinnlig könsstympning, säger överläkaren Gunnar Göthberg.
2000 av de cirka 3000 omskärningar som görs i Sverige varje år utförs av personer som varken är läkare eller har tillstånd att utföra ingreppet. Det ska nu förhindras genom att låta landstingen erbjuda omskärelse. Men 12 av Sveriges 21 vårdregioner och landsting vägrar i dagsläget att göra ingreppet, skriver Dagens Nyheter.
Ska kunna erbjudas av alla
Från och med den 1 oktober i år ska icke-medicinsk omskärelse av pojkar kunna erbjudas av alla landsting. Det är Sveriges Kommuner och landsting (SKL) som vill införa rekommendationen för att förhindra att otillbörliga utför ingreppet. Om omskärelsen görs i osterila miljöer kan det innebära båda smärta och infektioner. Men flertalet läkare motsätter sig omskärelse, visar en undersökning som DN gjort.
– Det är ett stympande ingrepp utan medicinsk grund. Det är att jämställa med kvinnlig könsstympning, säger Gunnar Göthberg, ordförande för Svensk barnkirurgisk förening och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, till DN.
Bryter mot barns rättigheter
Flera läkare menar att ingreppet bryter mot barns rättigheter på flera punkter.
– Eftersom det är föräldrarna som håller ned det sprattlande barnet så anmäls det inte som misshandel, säger Gunnar Göthberg, till DN.
Två av tre barnkirurger, som är medlemmar i Svensk barnkirurgisk förening, uppger i en internenkät att de inte heller vill genomföra ingreppet om det inte har medicinsk betydelse. Vissa kirurger anser dock att ingreppet bör erbjudas då många svenska familjer trots allt vill omskära sina söner.
– Landstingen har en hårt pressad budget. Det finns verksamheter som är mer angelägna än omskärelse. Samtidigt finns det i dag cirka en miljon invandrare i Sverige. En del av dessa vill av traditionella eller religiösa skäl få sina söner omskurna – landstingen måste ta hänsyn till deras behov, säger kirurgen Ehab Rafael, till DN