Så byggs den konstgjorda levern
Först byggs en stomme i plastmassa upp, med mängder av fina förgreningar och kärl. Sedan sprutas stamceller från den person som ska ha levern in i plastklumpen.
Stamcellerna börjar producera leverceller och blodkärl för att blodet ska kunna cirkulera som i en riktig lever.
Klumpen matas med näringsvätska och ska växa till förhoppningsvis 200–400 grams vikt.
År 2015 ska prototypen av en konstgjord lever kunna användas i kliniska studier på människor. Den här versionen ska fungera som en extern lever och kopplas in patientens blodomlopp.
Från 2020 hoppas forskarna att den kan komma ut på marknaden. Därefter ska utvecklingen av levern fortsätta, för att ta fram en variant som kan opereras in i personer vars egen lever helt har dött. Enligt planen ska denna variant kunna testas på människor år 2025.
Källa: Danmarks tekniska universitet (TT)
KÖPENHAMN. En konstgjord lever byggd av silikon och mänskliga stamceller som hänger utanpå kroppen – det arbetar forskare i Danmark nu med. Levern ska hjälpa personer med leversjukdomar och även kunna fungera för transplantation.
I dag dör människor medan de väntar på en leverdonation. Det ska inte behöva hända i framtiden om forskarna vid Danmarks tekniska universitet, DTU, lyckas med sin satsning. Till år 2020 hoppas de att en extern lever, som hänger utanpå kroppen, ska vara färdig. Den ska användas av till exempel personer med leversvikt om deras egen lever behöver återhämta sig, eller i väntan på transplantation.
Till år 2025 kan en konstgjord lever för transplantation vara klar. Då hoppas Martin Dufva, molekylärbiolog vid DTU, att den konstgjorda levern ska kommersialiseras och spridas över hela världen.
Egna stamceller
Levern har en stomme av silikon eller annan plastmassa. Forskarna bygger upp ett system av fina kanaler i gelén, som ska efterlikna en riktig lever. Sedan sprutas stamceller från den patient som ska ha levern in i geléklumpen. Stamcellerna börjar sedan att producera blodkärl och leverceller.
Att den konstgjorda levern konstrueras med stamceller från den tänkta mottagaren minskar risken att kroppens immunförsvar stöter bort den. Annars är det vanligt att efter transplantation blockera patientens immunförsvar just för att undvika bortstötning.
– Det är ett stort vetenskapligt hopp vi försöker ta, vi sticker verkligen ut hakan, säger Martin Dufva.
Forskarna har också planer på att skapa en bank med standardiserade levrar som byggs så att de passar olika människor – de ska kunna sättas in med kort varsel, för att en patient med till exempel akut leversvikt inte ska behöva vänta två månader på att en lever växer fram just för den personens behov.
Cancer och hepatit
De här konstgjorda organen är till för personer som av olika skäl har problem med sin lever, som hepatit C eller levercancer. Däremot är den inte tänkt att komma i fråga för patienter med alkoholskador i levern, delvis för att en patient med fortsatta alkoholproblem har begränsad nytta av en transplantation, säger Martin Dufva. Dessutom är en organdonation dyr.
– Varje transplantation kostar runt 230 000 euro, jag tror att vi kan plocka ner den siffran en hel del, säger Martin Dufva.
