SMÅTT OCH GOTT. Så här lever Irene Lopez hälsosamt på El Salvador-vis. Hon tycker om plockmat och röror med olika smaker.
Foto: Jörgen HildebrandtFilmaren Irene Lopez, 29, kom till Sverige från El Salvador när hon var 6 år gammal. Det hon minns extra starkt från barndomen var lördagarna när hennes mamma stekte amerikanska pannkakor för kung och fosterland! Efter att de ätit sig proppmätta gick
SKRATTAR MYCKET. Irene Lopez har lätt
för att se positivt på livet och hon har nära till skrattet. Foto: Jörgen Hildebrandthela familjen in i vardagsrummet och dansade salsa.
Att göra det man känner för i stunden är Irenes motto.
När det gäller mathållningen så har Irene lärt sig att lyssna på sin kropp.
- Om jag blir sugen på nåt speciellt, säg lök till exempel, då är det för att min kropp behöver det och då äter jag det.
Maten viktig
För Irene är det viktigt att njuta av mat från hemlandet har hon anammat traditionen att servera flera olika plockrätter samtidigt - det ska vara salt, sött och syrligt på samma gång. Ris och bönor är grunden och egentligen skulle det vara griskött till men eftersom hennes pojkvän är jude blir det mest hemma hos mamma som hon äter griskött.
- Då kysser inte Samuel mig på en vecka, haha.
Humor istället för gråt
Att skratta ofta och mycket är viktigt för Irene, hon behöver det. Hon menar också att hon har lätt för att se det positiva i saker, kanske är det för att hon är uppvuxen i ett fattigt och krigshärjat land och i en familj som drabbades hårt av detta. För Irene och hennes familj har humorn varit ett sätt att tackla hemskheter, hon har lärt sig att kunna skämta om det mesta.
Gammal capoeira-utövare
Dans är ett annat viktigt inslag i Irenes liv. I dag är det inte längre salsa utan den argentinska tangon som gäller. Hon och pojkvännen tränar en gång i veckan och Irene menar att hon på så sätt övar upp en sorts kroppslig kommunikation och en lyhördhet som hon har nytta av i livet i övrigt. Som gammal capoeira-utövare så vet hon hur viktigt det är med samspelthet.
- Tangon ger mig fantastiskt mycket, framför allt så är det jättekul och det är det viktiga med träning.
Vägen till inre ro är för Irene att syssla med det hon gör i vardagen, närmligen olika konstnärlga projekt - just nu en dokumentärfilm om hennes familjs historia.
- Konsten är som terapi för mig, säger Irene.