Det senare resultatet bekräftar andra studier som också antytt att den långvariga ökningen av astma definitivt har brutits.
- Det gäller inte bara Sverige. I alla högfrekvensländer ser det ut som om det planar ut, säger Sven-Erik Dahlén, professor i astma- och allgeriforskning vid Karolinska institutet (KI).

Minskad rökning

Orsakerna är inte klarlagda, men Dahlén och hans kollegor tror på minskad rökning som en viktig faktor. Fast han tillägger att frekvensen fortfarande är hög. I Sverige är det 10–12 procent av barnen och 6–7 procent av de vuxna som lider av astmabesvär.
I studien, som publiceras i Public Library of Science, har man jämfört resultaten från två intervjuundersökningar med människor i åldrarna 20–44 år i Göteborg, Uppsala och Umeå. Den första undersökningen gjordes 1990, den andra 2008. I båda fallen utfrågades cirka 9 000 personer om problem i luftvägarna.

Hösnuva allt vanligare

Medan astman kan ha nått sin topp verkar trenden vara fortsatt ökande för hösnuva. År 1990 uppgav lite drygt var femte att de hade näsallergier. I dag säger uppemot en tredjedel att de har besvär. Inte heller här kan forskarna förklara resultatet.
- Lite grand kan det röra sig om en uppmärksamhetseffekt. Det kan vara så att man fångar upp fler än vad man gjorde förr, säger Dahlén.
Hösnuvesäsongen är lång. Den sträcker sig från slutet på mars då pollen från hassel, klibbal, gråal och sälg blir vanligt i luften, och fortsätter sedan i april och maj med pollen från framför allt björk. I juni tar gräsen över och mängden gräspollen är hög till augusti. I september upphör säsongen, men problem med gråbopollen finns kvar till mitten av månaden.