Sajten för alla vinnare

Här delas det ut superbonusar.

Skönhetstips och prylar

Allt om inre och yttre hälsa.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Storlek på text:
Skriv ut text
Läkaren missade "diagnosen". Istället var det sambon Andreas som googlade fram att Karins besvär kunde bero på att hon var gravid. Nu har paret Selma, 1 år. Foto: Peter Ericsson Läkaren missade "diagnosen". Istället var det sambon Andreas som googlade fram att Karins besvär kunde bero på att hon var gravid. Nu har paret Selma, 1 år. Foto: Peter Ericsson

Hon var gravid i vecka 33 - utan att veta något

Annons:
Om familjen

Namn: Karin Toftling, 33, Andreas Jansson, 31, och Selma, 1 år.
Gör: Karin är föräldraledig förskollärare, Andreas arbetar med bilrekonditionering.
Bor: Tolefors gård i Linköping.
Blogg: På ensmak-avkarin.wordpress.com kan du läsa vad Karin skriver om framför allt mat och barn. Här delar hon med sig av olika recept, även på hemgjord barnmat.

Karins råd

Karins bästa tips till blivande föräldrar:

Köp mycket saker begagnade, och fråga vänner och bekanta om de har småbarnssaker ni kan få låna eller köpa billigt.

Folk i omgivningen vill ofta ge er bebiskläder i storlek 50/56 eller större. Selma hade storlek 50 (eller snarare 44) - så be även om kläder i mindre storlek. Ni vet aldrig hur stor bebisen blir!

Oroa er inte. Att bli förälder är alltid en stor omställning som man inte kan förbereda sig på!

Kolla forum som www.familjeliv.se. Där finns mycket information som är en hjälp genom både graviditet och småbarnsförälderns liv.

Be att få intensivutbildning på mödravårdscentralen om ni upptäckt graviditeten sent.

Karin Toftling blev sjukskriven för svåra smärtor i ljumsken. Ett brustet muskelfäste, löd läkarens diagnos.
Först när sambon Andreas googlade på symtomen började de ana den verkliga orsaken till smärtorna. Ett graviditetstest bekräftade: Karin väntade barn.
Sju veckor senare föddes Selma.
- Först blev jag chockad och fick total panik, säger Karin.

Lilla Selma, i dag ett år, är mitt uppe i spännande utforskning. Hon har ingen aning om den uppståndelse hon orsakade bara sju veckor innan hon föddes.

- Allt är helt sjukt och närmast ofattbart fortfarande. Jag har alltid sagt att man inte kan gå runt och vara gravid utan att veta om det. Men det fick jag ju äta upp ordentligt. Det är ju inte alls säkert att det syns hos slanka tjejer heller, beroende på hur barnet ligger placerat i magen, säger Karin Toftling.

Paret träffades via nätet 2008. Karin kände sig klar med Stockholm efter fem års lärarstudier och jobb. Därför flyttade hon till Andreas Janssons hemstad Linköping.

Efter ett par års arbete som förskollärare blev Karin arbetsledare och skulle vidareutbilda sig. I stället tvingades hon att sjukskriva sig på grund av svåra smärtor i ljumsken.

Helt ovetande

- Jag kunde knappt ta mig upp för trappan till sovrummet, och att komma upp ur sängen var en ren pina. Det fanns ingen möjlighet att klara jobbet med alla lyft och lek.

Karin, som då var ovetande gravid i 21:e eller 22:a veckan, gick till läkaren. Diagnosen löd ett brustet muskelfäste i ljumsken och hon ordinerades vila.

- Jag var säker att det berodde på att jag nyligen hade halkat och slagit i marken rejält. Det var november 2010, en massa snö och is, minns Karin.

Att värken kunde bero på något helt annat var inget hon funderade över.

Visst ville både Karin och Andreas bli föräldrar - men inte än.

- Vi hade småpratat lite om barn. Fast vi försökte aldrig aktivt och tänkte flytta till hus först. Samtidigt var jag lite osäker på om jag verkligen kunde få egna barn. Jag gjorde en abort för många år sedan och när jag och min förra pojkvän försökte bli gravida gick det inte, berättar Karin.

De olika omständigheterna gjorde att varken hon eller sambon slog ihop de tecken som fanns. Inte ens utebliven mens eller en växande mage fick någon av dem att reagera.

- Jag har jobbat med min vikt i många år och gjorde en magsäcksoperation för ungefär tio år sedan. När jag gick upp i vikt före operationen försvann mensen, och eftersom jag började gå upp i vikt nu trodde jag att det var av samma anledning. Ryckningarna i magen trodde jag var någon form av muskelryckningar. Det är först efteråt jag förstått att det faktiskt var fosterrörelser.

Hör ju inte ihop

Karin berättade aldrig för läkaren om viktuppgången eller den uteblivna mensen och klandrar honom därför inte för att ha missat graviditeten.

- Man går ju inte till läkaren och klagar på värk i ljumsken efter att ha drattat i asfalten och säger: "Förresten, jag får inte min mens som jag ska längre." Det hör ju liksom inte ihop. Eller, nu förstår jag ju att det gjorde det, men det är ju inte det första man tänker på. Det borde ju ha kommit en massa andra tecken först, tyckte jag. Dessutom är jag inte särskilt nojig av mig, jag oroar mig inte i första taget.

Karin blev också sällan illamående och när hon blev det var det så gott som aldrig på morgonen, vilket ju är vanligt bland gravida annars.

- Jag kopplade ihop det med något jag ätit eller druckit i stället.

Fast så här i efterhand kan hon skratta åt det extrema suget efter lakritspengar.

- En gång när Andreas och jag var och handlade slängde jag ner säkert mellan fem och tio påsar i vagnen. Då frågade han på skoj: "är du gravid eller?", vilket ju är ganska komiskt nu.

I slutet av januari förra året hade Karin gått sjukskriven i två månader. Hon ville börja jobba igen, men smärtan stoppade henne.

- Till slut kände jag mig så himla frustrerad och visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag åt värktabletter och gjorde övningar som jag fått av en sjukgymnast, men inget hjälpte. Det var otroligt jobbigt.

Googlade symptomen

Då tog sambon sökverktyget Google på internet till hjälp. Han sökte på "ont i ljumsken". Fyra av de fem första resultaten efterföljdes av "gravid".

- När Andreas läste symptomen för foglossning konstaterade vi ganska fort att allt stämde in på mig. Morgonen därpå gjorde jag ett graviditetstest och det går knappast att få ett mer tydligt positivt svar.

När hon höll stickan i handen var Andreas på väg med bilen till jobbet.

- Han fick vända och åka raka vägen hem igen. Även om misstankarna var starka blev vi chockade och fick panik. Jag var verkligen livrädd. Jag hade inte alls levt som man bör göra när man är gravid.

- Bland annat hade jag druckit vin på fester, snaps på julafton, skumpa på nyår, och jag hade ätit både gravad lax och mögelost. Vi var båda väldigt oroliga för att bebisen skulle vara skadad på något sätt. Men när jag ringde mamma blev hon jätteglad och sa att det säkert inte var någon fara.

Paret ville helst komma samma dag till en barnmorska på kvinnohälsan - men tvingades vänta i en vecka.

- Den längsta veckan i mitt liv, kan jag lova. Tankarna snurrade i våra huvuden och vi ställde in oss på att något skulle vara fel på barnet.

Fruktansvärt nervösa

Den 28 januari - på Andreas 30-årsdag - väntade både besök hos barnmorska och ultraljud.

- Det var inte precis lätt att somna kvällen innan, båda var fruktansvärt nervösa. Men alla prover och även ultraljudet såg som tur var normala ut. Då försvann en tung sten från bröstet och jag kunde äntligen slappna av. Dessutom var barnmorskan duktig på att lugna ned oss. Att dricka alkohol ökar riskerna, men det behövde absolut inte betyda att något hänt med barnet. Så fort jag fick veta att jag var gravid tog jag givetvis inte en droppe, säger Karin.

Paniken att hinna med allting på den korta tiden som återstod innan födseln fanns dock kvar. De flesta föräldrar har ju nästan nio månader på sig. För Karin och Andreas blev det knappt sju veckor.

- Vi är glada och tacksamma för all hjälp vi fick. Min syster har tre barn och mycket vi kunde låna, mamma hade kvar den gamla vaggan som jag och mina bägge systrar legat i, vi fick tag på begagnad vagn och bilbarnstol billigt. Och i stället för den vanliga föräldrakursen hjälpte barnmorskan oss med en intensivkurs med allt man måste veta innan förlossningen.

Graviditetsbeskedet väckte förstås förvåning i omgivningen.

Pinsamt på jobbet

- Det mest pinsamma var att gå tillbaka till jobbet och förklara varför jag varit sjukskriven. Att det inte var på grund av ljumsken, utan graviditet.

Natten till söndagen den 3 april förra året satte förlossningen i gång och klockan 6.40 på morgonen föddes Selma. En liten tjej på 2 950 gram.

- Jag har alltid bävat för en förlossning, så det kanske var tur att jag inte behövde gå runt och fundera över den så länge. Vi åkte in halv ett på natten så den gick väldigt fort. Tyvärr för fort - jag öppnade mig fem centimeter på 20 minuter. När läkarna skulle ge mig ryggbedövning fick jag krystvärkar. Så jag fick klara mig på enbart lustgas.

Karin fortsätter:

- Men mest ont gjorde det faktiskt efteråt. Läkarna missade att ett blodkärl gått sönder. Det blödde massor och smärtade enormt. De blev tvungna att söva ned mig och operera. Det tog lång tid att få ihop alla stygn. Därför fick Andreas ta mycket ansvar i början.

Att paret fick extremt kort tid att ställa in sig på sina nya roller tycker inte Karin hade någon betydelse.

- Man kan inte riktigt föreställa sig hur det är att ha egna barn förrän man själv är där. Det är en ännu större omställning än man tror, just det här med att ha fullt ansvar för en annan liten person dygnet runt. De vakna nätterna och amningen är jobbigast. Men jag älskar verkligen att vara mamma. Selma var oplanerad, men fantastiskt välkommen.

Något syskon är inte på gång ännu.

Inte vad Karin eller Andreas vet i alla fall.

- Gissa om det blir en hel del sådana pikar. Så fort jag säger att jag har ont i magen hugger mina systrar direkt och frågar om det är säkert att jag inte är gravid igen. Men är det något jag lärt mig på vägen är det att slå ihop ett plus ett och att hellre ta ett test för mycket.

 

Av: Joakim Löwing

 

 

Annons:
MEST LÄSTA HÄLSOARTIKLARNA
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
MEST LÄST I DAG
Sexfrågor med Suzanne Lindström
MANSPANELEN
Annons:
KOST & Hälsa - Andreas Eenfeldt
Senaste artiklar
Annons:
HÄLSA
HÄLSA

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader