Explosionen av fetma har förändrat våra matvaror. Det vanliga sockret ska bort, men behovet av sötma finns kvar. Tillverkarna av konstgjorda sötningsmedel har därmed hittat en guldgruva. De konstgjorda sötningsmedlen omsätter 115 miljarder kronor, och ökar snabbt i konkurrensen med det vanliga sockret.

Tål högre temperaturer

Det senaste är sukralos, som långsamt håller på att ersätta aspartam. Orsaken är att sukralos tål högre temperaturer vid tillagning. Smaken är också lite annorlunda.
Professor Göran Petersson har studerat den kemiska strukturen i sukralos. Han är oroad av att sötningsmedlet tillverkas genom klorering av vanligt socker.
- Det finns ju liknande ämnen med klor som först betraktades som ofarliga. Sedan har man fått ändra sig, säger Göran Petersson.
Han efterlyser fler tester. Enligt Göran Petersson är det rimligt att sukralos kan passera in i våra celler och skada viktiga proteiner.

Rinner rakt igenom

Hittills visar alla studier att sukralos inte bryts ner i kroppen, det rinner rakt igenom oss. Betryggande för konsumenterna, oroande för miljöexperterna.
Efter bara ett drygt års användning har sötningsmedlet kunnat påvisas i norska vattendrag. Konsekvenserna för miljön är fortfarande oklara.
- Algblomningen kan till exempel öka. Kanske får det folk att reagera. Sukralos måste bort, säger Henrik Kylin, professor vid lantbruksuniversitet.

Ingen oro

Peter Bondor, informationschef på Coca Cola Sverige, är skeptisk till både Göran Petersson och Henrik Kylin.
- De förvirrar konsumenterna med sitt tyckande. Ingen studie har visat att sukralos är farligt för människan eller miljön, säger Peter Bondor.
På livsmedelsverket finns ingen oro över sötningsmedlen.
- Så länge man håller sig till gränsvärdena är både aspartam och sukralos säkra för människan. Upp till fyra liter Coca Cola light kan man dricka per dag, säger Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog på livsmedelsverket.