Hitta drömresan

Massor av Sistaminuten finns här!

Har du tur?

Du kan bli miljonär. Ta chansen här!

Storlek på text:
Skriv ut text
Kritisk. "Äter du de här barerna får du cravings och måste hela tiden ha fler", säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson, som också forskar i aptitreglering. Foto: Christer Järeslätt Kritisk. "Äter du de här barerna får du cravings och måste hela tiden ha fler", säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson, som också forskar i aptitreglering. Foto: Christer Järeslätt

Här är hälsosnacksen som kan öka sötsuget

Annons:

Äter du hälsosnacks?

Tack för din röst!
Du har redan svarat på frågan.
Visa resultat
Snittbetyg:

Äter du hälsosnacks?

Läs mer om
De marknadsförs som nyttiga mellanmål och måltidsersättningar. Men många av hälsobarerna kan enligt kritikerna ge ökat sötsug och bukfetma.
- De stimulerar ofta aptiten och innehåller stora mängder socker och kalorier, säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson.
GRANSKAR hÆlsosnacks. Genomgången visar att det är så koncentrerat socker i de "nyttiga" måltidsersättningarna och mellanmålen att aptiten aktiveras. Du kan med andra ord bli fetare och mer sötsugen av att äta dem, menar kritiker. Foto: Christian ÖrnbergHyllorna med så kallade hälsomellanmål, nyttosnacks och måltidsersättningar tar allt större plats i butikerna. På förpackningarna står det ”en portion frukt”, ”ekologiskt framställt”, ”fullkorn” och ”välbalanserat och sunt alternativ”. Expressen har med hjälp av experter granskat innehållet i tolv olika produkter.
– De flesta innehåller alldeles för mycket kalorier i förhållande till vikten. Måltidsbarerna är för små för att hjärnan ska starta förbränningen och i och med att det är så koncentrerat socker i dem aktiveras aptiten utan att stängas av, säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson som bland annat forskar i aptitreglering.
Och det hjälper inte om du dricker vatten för att öka volymen i magsäcken. Det måste till en viss utspänning av fast föda för att mättnadskänslan ska infinna sig.
– Äter du de här barerna får du cravings och måste hela tiden ha fler, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

De skriver inte socker

Att produkterna innehåller så mycket socker är inte alltid lätt att upptäcka. Läkaren Andreas Eenfeldt som driver sajten Kostdoktorn.se är kritisk:
– Tillverkarna skriver inte ”socker” utan delar upp det på många små ingredienser som agavesirap och fruktos för att de ska komma längre ner på innehållsförteckningen och låta nyttigare.
Sofie Lundh, kvalitetschef på Friggs, som bland annat tillverkar Naturdiet hazelnut chocolate-barer, slår i från sig kritiken.
– Glukossirap eller fruktos får inte kallas för socker. För Naturdiets måltidsbarer anger vi alltid hur många gram sockerarter produkten innehåller.
Hälsobarerna är också dyra, ofta ligger kilopriset på uppåt 400 kronor.
”Kostdoktorn” Andreas Eenfeldt menar att man lika gärna kan trycka i sig en Daim.
– Enda skillnaden är att Daimen är billigare och att köparna inte luras att tro att den är nyttig, säger Andreas Eenfeldt.
Superfruits chokladdoppade gojibär innehåller 12 gram mindre socker per 100 gram än Daim. Och mellanmålet ”9 Bar...original” innehåller fler kalorier och mer fett än Daim.

De följer lagen

Tillverkarna försvarar sig med att man använder dyra och ”nyttiga” ingredienser:
– Vi har kallpressad apelsinolja från Sicilien och dyr acai som är en nyttig antioxidant från Brasilien. Gojichokladen innehåller Omega 3 och 6 och en massa mineraler och har mycket högre kakaohalt än exempelvis Marabous choklad, säger Martin Stolt, försäljningschef på Superfruit.
Livsmedelsverkets statsinspektör Petra Bergkvist bekräftar att företagen följer lagen när man anger alla olika sockerhaltiga  ingredienserna separat och inte använder samlingsnamnet socker.
– Som konsument måste du därför läsa näringsvärdesdeklarationen för att få veta hur mycket kolhydrater det är i hälsoprodukterna.
Annons:
MEST LÄSTA HÄLSOARTIKLARNA
Annons:
Annons:
Senaste artiklar
Annons:
MEST LÄST I DAG
Annons:
Annons:
HÄLSA

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader