Svenska folket lägger på hullet och i synnerhet kvinnorna blir allt fetare.
Fetma är både ett klassproblem och ett glesbygdsproblem, hävdar Folkhälsoinstitutet.
Nästan en halv miljon svenska kvinnor har nu ett BMI över 30, vilket klassas som fetma. De feta männen har däremot inte blivit fler.
När det gäller övervikt är siffrorna annorlunda. Fyra av tio män och en av fyra kvinnor är överviktiga. Slår man ihop siffrorna är hälften av männen antingen överviktiga eller feta. Motsvarande siffra för kvinnorna är 40 procent.
Från överviktig till fet
Enligt Folkhälsoinstitutet tycks allt fler ha gått från normalvikt till övervikt och från övervikt till fetma under åren 2004–2007. Den utvecklingen bekräftas av Stephan Rössner, professor på överviktsenheten vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
– Det här har jag sagt i 25 år. Det finns inte någon del av Sverige där vi inte blir fetare, säger Stephan Rössner.
Ännu fler skulle vara feta om det var accepterat i samhället, hävdar Folkhälsoinstitutets kostexpert Gunnar Johansson.
– Vi har siffror från USA som visar på 33 procent feta och från Söderhavsöarna där det är 80 procent som är feta. Det har något med vad man accepterar i samhället att göra.
De nya siffrorna, som är tagna ur Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät, tyder inte på att det finns några tydliga kopplingar mellan klass och övervikt. Inte heller tycks det finnas någon koppling mellan födelseland och kvinnors övervikt.
Få feta högutbildade
Fetma är däremot betydligt vanligare bland kvinnor och män som är förtidspensionerade, lågutbildade och låginkomsttagare och bland kvinnor födda i övriga Europa.
– För en högutbildad går det inte att komma till jobbet och se ut hur som helst. Men bland arbetslösa och låginkomsttagare spelar det inte lika stor roll, säger Gunnar Johansson.
Regionala siffror från förra årets folkhälsoenkät visar att det också är ett glesbygdsproblem.
– Det vi har sett är att det är dubbelt så många feta i landsbygd som i storstäderna. Vi tror att det beror på att i landsbygden är det så lätt att ta bilen från dörr till dörr. I Stockholm får människor mycket mer vardagsmotion, säger Gunnar Johansson.
Brist på bra livsmedelsaffärer är en annan orsak, hävdar han.
– Det är så många livsmedelsbutiker som har lagt ner på landsbygden och ersatts av bensinmackar med ett stort utbud av godis och läsk.
Att förändra livsmedelsutbudet på glesbygden ligger dock utanför Folkhälsoinstitutets mandat, konstaterar han.
– Det viktiga är att vi har vårdcentraler med personal som kan och törs ta tag i de här frågorna.
