"Ökningen av antalet diabetessjuka innebär ett större lidande för så många fler. För det är inte bara den som får diagnosen som påverkas, utan även partner, familj och barn." Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. "Det kommer att ställas stora krav på vården om vi ska kunna ta hand om diabetikerna på ett anständigt sätt. Det kommer att behövas mer pengar både till läkemedel och vårdbesök. Dessutom finns redan i dag ett skriande behov av medel till forskning om hur man förebygger och behandlar diabetes med kost och motion." Christian Berne, professor i medicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. "Det är väldigt oroande att alltfler svenskar är överviktiga. Särskilt oroande är att bukfetman, som har en väldigt stark koppling till både diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, ökar snabbt. Det går att bryta trenden - men då behövs det stora insatser på många olika håll." Mai-Lis Hellenius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet. "Många tror att diabetes bara drabbar äldre och att man inte dör av sjukdomen. Det är väldigt viktig kunskap att diabetes påverkar hjärt-kärlsystemet och njurarna och indirekt ligger bakom många dödsfall. Diabetessjukdomen gör att kroppen åldras i förtid om inte rätt behandling ges." Peter M Nilsson, diabetesforskare vid universitetssjukhuset MAS i Malmö. "Fetmaepidemin är ödesdiger både för utvecklingen av diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det är möjligt att vi kommer att få sänkt medellivslängd. I vilket fall kommer många svenskar att leva sjukare liv, med sämre livskvalitet." Erik Hemmingsson, forskare vid Karolinska sjukhusets överviktsenhet.