Bara runt 40 procent av landets diabetespatienter klarar nivåerna för blodtryck, blodfetter och kolesterol.
Det tyder på att dessa patienter inte får tillräcklig behandling, visar en rapport om vårdens kvalitet i landet.
Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger för fjärde året ut en rapport där de jämför hur vården fungerar i landet. Den visar på en rad förbättringar, som ökad överlevnad i bröstcancer och andra vanliga cancerformer, minskad dödlighet i stroke och minskad förskrivning av bredspektrumantibiotika.
Men även om vården blir bättre är skillnaderna mellan landstingen oacceptabla när de gäller behandlingar, väntetider, förskrivning av läkemedel och hur resurserna används, anser Socialstyrelsen och SKL.
För lite behandling
På flera områden får patienter för lite behandling. Det gäller exempelvis diabetiker, trots att diabetesvården tack vare skärpta mål förbättrats på senare år. Bara cirka 40 procent av diabetikerna klarar målvärden för blodtryck, blodfetter och kolesterol. För höga värden ökar risken för komplikationer senare i livet.
- Det finns anledning att fundera på andra insatser än de som görs i dag, säger Håkan Sörman, vd på SKL.
Landstingen uppmanas att bättre följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Även Svenska diabetesförbundet efterlyser ökade insatser.
- Om det finns en underbehandling måste vården omedelbart vidta åtgärder. Landstingen måste ta tag i det här och finna former för hur man kan diskutera ett åtgärdsprogram, säger ordföranden Margareta Nilsson.
Hon vill också ha någon form av screening, rutinmässiga undersökningar, för att upptäcka diabetiker.
Stora skillnader
Rapporten visar på många förbättrade resultat – sjukhusinfektionerna blir färre, läkemedelsbiverkningarna minskar och människor lever längre efter cancerbehandling. Fler patienter är också nöjda med både tillgången till vård och den vård som de får.
Men fortfarande finns stora vårdskillnader i landet. Hos stroke- och hjärt-kärlsjuka skiljer det mycket, både socialt och geografiskt, i behandlingen med blodförtunnande medel.
Hos universitetsutbildade män fick 75 procent sådan behandling, mot 57 procent bland män med enbart grundskoleutbildning. Och vid sjukhuset i Kalix fick 85 procent blodförtunnande, mot 36 procent vid sjukhuset i Enköping.