De senaste årens nedgång fortsätter. År 2008 ammades 85 procent av de en vecka gamla barnen helt, en nedgång med 4,3 procentenheter jämfört med 2004. Socialstyrelsen, som tagit fram statistiken, har inte utrett orsakerna.
Andelen delvis ammade barn ökade under samma period till 12 procent. Dessa barn får även andra tillägg, som exempelvis bröstmjölksersättning, välling och smakportioner av annan föda.

Flera faktorer påverkar

Vid sex månaders ålder ammas endast 66,5 procent av barnen.
Amningshjälpen, som ger råd och stöd om amning, tror att flera olika faktorer samverkar.
- Det finns eldsjälar inom vården, men vi har också en babyboom nu där det tummas lite på rutinerna för att det är ont om platser efter förlossning. Om mammorna inte hunnit komma i gång med amningen blir det ofta problem sedan, säger Anna Herting, talesperson för Amningshjälpen.
Andra möjliga skäl kan vara att nappflaskan tas till för att det är svårt att få in amning i lugn och ro i vardagen, eller att pappor nu oftare får vara delaktiga i matandet just genom nappflaskan.
- Fast det ser ju vi förstås inte som negativt. Men det skulle vara intressant om Socialstyrelsen undersökte saken djupare så att man fick svart på vitt om det är skillnader i vården som avgör eller något annat, säger Anna Herting.

Skyddar bättre

Bröstmjölk ger barn bättre skydd mot infektioner än modersmjölksersättning och innehåller även substanser som kan ha betydelse för barnets tillväxt. Socialstyrelsen anser att det är en fördel om bröstmjölk utgör en del av kosten under barnets första levnadsår eller längre.
Små barn är känsliga för tobaksrök, som påverkar immunförsvar och skadar luftvägarnas slemhinnor. Barn som utsätts för tobaksrök får fler luftvägsinfektioner och öroninflammationer, och behöver oftare sjukhusvård.
Men Socialstyrelsens undersökning visar att rökningen gått ner bland föräldrar sedan 2000.
Drygt 13 procent av barnen födda 2008 hade en förälder som rökte under deras första levnadsmånad. Av mammorna rökte fem procent, en minskning med 3,6 procentenheter sedan år 2000. Bland papporna sjönk siffran från 14 procent till 11 procent.

Annette Fröstberg/TT