Förra året dog 91 710 svenskar - i genomsnitt 251 personer varje dag. Döden tar längre tid än förr. Hastig död i infektionssjukdomar har i västvärlden till stor del ersatts av utdragna dödsförlopp i cancer, hjärt- och kärlsjukdomar. Aktiv dödshjälp för att slippa en plågsam död är lagligt i Holland (sen 2002), Belgien (2003) och Israel (2005). Frågan debatteras intensivt i England och Kanada. I Schweiz, där läkare får bistå sjuka som tar livet av sig, hjälper flera organisationer obotligt sjuka att begå självmord. - Tystnaden i Sverige kring dödshjälp måste brytas, säger Barbro Westerholm, fp-riksdagsledamot, professor och ledamot i SMER, statens medicinsk-etiska råd. - Det handlar om individens rätt att välja hur man går över gränsen. Om att leva sitt liv till fullo, även den sista sträckan. - Då bör min sista vilja respekteras, utan att läkare och anhöriga ska ställas till svars.

Risk för missbruk

Överläkaren Carl-Johan Fürst, verksamhetschef vid Stockholms sjukhem: - Visst finns fall där kravet på dödshjälp kan kännas rimligt. Men vi kommer aldrig ifrån baksidan: Risken för missbruk, att respekten för liv kan minska. Vi vet att i Holland har deprimerade patienter som skulle ha kunnat behandlas fått dödshjälp. - Det viktiga är en god vårdorganisation och kompetent personal kring de döende. Statens medicinsk-etiska råd studerar nu systemet i Holland, där två-tre procent av dödsfallen sker via dödshjälp. Läkaren som utför dödshjälpen måste vara övertygad om:

att patientens begäran är frivillig och noga övervägd
att patientens lidande är outhärdligt utan hopp om bättring
att patienten är informerad om sin situation, sina utsikter och alla behandlingsalternativ. Patienten behöver dock inte vara döende eller lida av en sjukdom som antas leda till döden. Ytterligare minst en oberoende läkare ska göra en bedömning av patientens tillstånd innan han eller hon får somna in. - Vår utredning av systemet i Holland är tänkt att mynna ut i ett förslag till regeringen, säger Daniel Tarschys, ordförande i SMER. - Det finns sen länge en kraftfull efterfrågan på tydliga riktlinjer kring dödshjälp i Sverige.

Ingen vill ta i frågan

Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, ser likheter med debatten om fri abort som tog fart på 1960-talet. - Då låg folkpartiet i spetsen. Men frågan om dödshjälp är det som att ingen politiker vågar ta i. - Jag tror att en lagändring i England skulle öppna för en debatt och förändring på sikt i Sverige. Den senaste Sifo-undersökningen visar att svenskarna blivit mer positiva till dödshjälp. Åtta av tio svenskar var för aktiv dödshjälp 2005 - jämfört med sju av tio då Sifo ställde frågan 2001. Fotnot: SMER = Statens medicinsk-etiska råd, med representanter från alla riksdagspartier, utreder medicinsk-etiska frågor till regeringen.