De svenska paren får allt svårare att bli med barn, i takt med att förstföderskorna blir äldre. Om tre år kommer en av sex kvinnor att vara barnlösa, enligt SCB.
Samtidigt ökar kraven på att staten ska hjälpa till när den traditionella metoden inte fungerar. Riksdagspartierna omprövar nu sina åsikter och blir allt mer öppna för de nya teknikerna.
Expressen berättar under fyra dagar om den många gånger svåra kampen att bli med barn - och om de nya metoderna som kan bli tillåtna.
Svenska kvinnor och män skjuter ”projekt barn” allt längre fram i tiden. Det tar tid att utbilda sig, skaffa ett bra jobb, hitta en bostad och att finna rätt partner.
Många känner sig mogna för barn först i 30-årsåldern. I en stadsdel på Östermalm i Stockholm är förstföderskorna i genomsnitt 32 år.
Men våra kroppar har inte hängt med, de är kvar i stenåldern. Kvinnor är egentligen som allra mest fruktsamma när de är unga, ja faktiskt i tonåren. För de flesta är det förstås otänkbart att bli med barn så tidigt.
Resultatet är att vart femte heterosexuellt svenskt par inte kan få barn. Till detta kommer alla homosexuella och ensamstående som längtar efter barn.
Med modern teknik kan de barnlängtande få hjälp. Enligt socialstyrelsens statistik görs omkring 10 000 försök med assisterad befruktning per år. Nästan vart tredje försök leder till ett barn. Med den moderna tekniken kan också nya grupper, som ensamstående kvinnor och homosexuella, förverkliga sin dröm om barn. Frågan om hur en familj kan och bör se ut ställs på sin spets. Idén om att kärnfamiljen stavas mamma-pappa-barn är fortfarande stark.
Barnlösa heterosexuella par är därför de som lättast får samhällets hjälp. Det var inte länge sedan lesbiska par tvingades åka till Danmark för insemination. Att politikerna nu vill ge singelkvinnor hjälp att bli gravida kommer det orsaka rabalder, särskilt i de högerkristna leden.
Studier visar att det avgörande för barnets välmående är kärlek och trygghet. Och det kan ett barn få alldeles oavsett hur familjen ser ut. Sannolikt är det bättre att växa upp med en ensam mamma som hett önskat sig barn än hos ett heterosexuellt par som blivit gravida av misstag.
Och oavsett moralfrågorna är det en samhällsekonomisk hit att hjälpa människor bli med barn. I provrören växer våra framtida skattebetalare. En provrörsbehandling kostar omkring 30 000. En ny samhällsmedborgare drar in 18 miljoner till statskassan under sitt liv.
Jag kan inte svara på frågan om det är en mänsklig rättighet att skaffa barn. Men det är en mänsklig rättighet att få försöka.
