Socialstyrelsen sätter nu upp strängare mål för vården av demenssjuka. Nya nationella riktlinjer för vården av dementa presenterades på tisdagen.
- Tanken är att vården ska bli bättre i alla led jämfört med i dag. Man ska få korrekt diagnos snabbare, rätt behandling tidigare och de anhöriga ska få ett kontinuerligt stöd som de kanske inte får i dag, säger PO Sandman, professor i omvårdnad vid Umeå universitet, som varit med och tagit fram riktlinjerna.

För lite personal

Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström välkomnar de nya riktlinjerna, men saknar rekommendationer om personaltäthet.
- Det krävs personal, utbildad personal, för att ge en god demensvård. En av de stora bristerna i demensvården är att många inte har en ordentlig utbildning. Socialstyrelsen sätter inte ned foten och talar om vad tillräckligt med personal är, säger Stina-Clara Hjulström.

Många utreds inte

En brist i demensvården är att ungefär en femtedel av de demenssjuka inte får sina symtom ordentligt utredda, med risk för felmedicinering som följd. Därför bör utredningarna bli cirka 7 000 fler än i dag till en samlad ökad kostnad på omkring 41–59 miljoner kronor, enligt Socialstyrelsen. Det skulle först leda till ökade kostnader för kommunerna men på sikt innebär det troligen en besparing. Fler skulle då exempelvis kunna få bromsmediciner mot Alzheimers och därmed kunna bo hemma längre.
Behovet av akutvård väntas också minska. Landstingens läkemedelskostnader väntas öka med omkring 170 miljoner kronor om riktlinjerna följs, fast totalt sett skulle samhällets kostnader minska, enligt Socialstyrelsen.

För få platser

Ett annat problem är att bara hälften av de demenssjuka i Sverige i särskilt boende har plats på speciella demensenheter, trots att kommunerna ska erbjuda detta. Att ge samtliga demenssjuka boende på demensenheter skulle innebära ökade kostnader för kommunerna på kort sikt om de väljer att bygga om eller bygga nytt, men på lite längre sikt väntas detta vara mer kostnadseffektivt, enligt Socialstyrelsen.