Kerstin Brismar. Sverige är framstående inom diabetesforskningen. Svenska forskningsrön kan nu leda till bättre behandling, och kanske bot, för typ 1 och typ 2 diabetiker. Studier av tarmhormonet GLP-1 vid Karolinska institutet ligger bakom flera effektiva läkemedel vid typ 2 diabetes som snart finns på marknaden. Läkemedlen ger viktnedgång, lägre blodsocker och minskar risken för svåra följdsjukdomar som hjärtinfarkt och njurskador.

"Verkligen lovande"

- Det tog tjugo år innan vi kom så här långt. Men nu är det verkligen lovande. Det verkar som om GLP-1 faktiskt också kan få bukspottkörteln att producera insulin igen, säger Kerstin Brismar. Nya vacciner, bland annat det svenska Diamydvaccinet, som kan hjälpa personer med typ 1 diabetes, är andra stora framgångar. - De insulinproducerande cellerna kan skyddas från förstöring och i framtiden kanske vaccin till och med kan bota diabetes, säger Kerstin Brismar. Genforskningen är ett annat stort hopp för framtiden. Både typ 1 och typ 2 diabetes är ärftligt. Omkring var fjärde svensk bär på en eller flera diabetesgener. I framtiden kan man bättre kan identifiera högriskpersoner, exempelvis med gentester. Dessa kan sedan behandlas med livsstilsförändringar, vaccin, insulin eller andra läkemedel så att de slipper utveckla sjukdomen. Läkemedel som stoppar diabetesens följdsjukdomar som hjärtinfarkt och njursvikt är också under utveckling.

"Måste ändra livsstil"

- Mycket arbete återstår ännu, men djurförsök visar att det blockerar de negativa effekterna av högt blodsocker, säger Kerstin Brismar. Men den viktigaste utmaningen är ökningen av typ 2 diabetes, poängterar Brismar. - Då handlar det om att vi måste ändra vår livsstil - vad vi äter och hur vi rör oss.