Jonas bor mitt inne i skogen utanför Lenhovda i Småland. Han matade in vedklabbar i vedklyven när han kände att klingan skar av något. Han drog av sig handsken och fick se vänstra långfingret hänga och dingla i en hudflik.
– Det var ett jädra ringande i ambulansen för att styra om allt jag hade uppbokat, säger Jonas på klingande småländska.
Han tog allt med ro, även blodiglarna som sög på hans nyopererade sår för att suga upp blod som stockat sig i fingret.
– Det kändes naturligt. Som att ha kåda på ett inflammerat sår till exempel. Kåda är väl inget som läkare rekommenderar men många gör det, det är inget konstigt, tycker Jonas.

"Faktiskt fungerar"

Några patienter kan känna en sugande, rytmisk rörelse från blodigelns lilla mun. Annika Widerberg, specialist i handkirurgi på Malmö universitetssjukhus, märker att de flesta patienter först helst inte vill se blodigeln. Men när de ser den skillnaden från blåsvart till rosigt finger på några minuter blir de vänner med blodigeln.
– Det är fantastiskt att se att en medeltida behandling faktiskt fungerar, tycker hon.