GÖTEBORG. Stressade barn riskerar att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar när de blir vuxna.
Flickor och pojkar i 14-årsåldern har förändringar i blodkärlen som kan vara tidiga tecken på sjukdom, visar en undersökning som Expressen/GT och TV4 i dag kan avslöja.
Symtomen försvinner hos flickorna, men finns kvar hos pojkarna flera år senare.
Riskerna för stressade barn framgår av en ännu opublicerad studie om självupplevd hälsa vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.
- Skillnaden kan förklara varför män drabbas tidigare av hjärt- kärlsjukdom än kvinnor, säger Peter Friberg, överläkare och professor i klinisk fysiologi.
Att stress hos vuxna kan leda till hjärtinfarkt är väl känt. Likaså att unga flickor upplever sig själva som mycket mer stressade än pojkar i samma ålder.
Att de därmed lever farligare är dock inte säkert.
Därför klarar sig flickorna
- Flickorna kan sätta ord på sina känslor. Kanske är det en strategi för att klara sig, funderar Peter Friberg.
- Även om pojkar upplever sig som mindre stressade än flickor tar pojkar livet av sig i större utsträckning. Vad är det vi missar med pojkar?
Peter Friberg och hans medarbetare har undersökt skolbarn vid två olika rektorsområden i Göteborg de senaste åren.
230 barn i åldrarna 13-15 år fick svara på 200 stressrelaterade frågor.
Skillnad mellan könen
Samtidigt undersöktes bland annat kärlfunktion och blodtryck.
- Hos flickorna såg vi ett intressant samband, säger Peter Friberg. Ju större depression och ångest de uppgav desto sämre kärlfunktion hade de. Blodkärlen var helt enkelt mindre elastiska.
- Hos pojkarna såg vi inte alls samma koppling.
Tecken som hos äldre
Men pojkarna hade också förändringar. Deras kärlväggar var tjockare och forskarna fann markörer i blodet som visade en ökad inflammation mellan blodbanan och kärlväggen, trots att de inte upplevde sig som stressade.
- Sådana tecken hittar man hos äldre personer med hjärt- kärlsjukdomar, säger Peter Friberg.
Nu görs nya studier
Studien har nyligen gjorts om. Forskarna rekryterade 170 av de tidigare undersökta skolbarnen som nu hunnit bli 18-19 år gamla.
Hos flickorna såg man fortfarande stora likheter mellan psykisk ohälsa och nivåerna av stresshormonet kortisol.
Men relationen mellan sämre kärlfunktion och psykisk ohälsa hade försvunnit. Pojk-arna hade dock kvar sina förtjockade kärl-väggar.
- Nu ska vi ta reda på om även blodmarkörerna för inflammation finns kvar, säger Peter Friberg.
Även barn i tioårsåldern har undersökts. Också där mådde flickorna sämre än pojkarna. Men man hittades inga tecken på kärlförändringar hos något av könen.
Lägre självkänsla
- Det verkar alltså som att de uppstår under mellanstadiet eller i början av högstadiet, säger Peter Friberg.
Forskarna har också konstaterat att barnens självkänsla minskar med åren och att den hela tiden är lägre hos flickor.
- Självtilliten är bra hos båda könen i tioårsåldern. Sedan sjunker den, särskilt hos flickorna, säger Peter Friberg.
