År 1995 tog 1 783 svenskar livet av sig. Tio år senare hade siffran sjunkit till 1 451, en minskning med 18 procent. Under samma period steg användningen av antidepressiva läkemedel kraftigt bland vuxna i Sverige.
Men att två saker händer samtidigt betyder inte per automatik att det ena beror på det andra. Sambandet skulle kunna vara skenbart.

Gjort studie

Docent Göran Isacsson vid psykiatriska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har tillsammans med kollegor gjort en studie för att gå till botten med frågan. Samtliga provsvar från de nästan 17 000 självmordspatienter som genomgick rättstoxikologisk undersökning under 1995–2005 analyserades och jämfördes med en kontrollgrupp.
Analyserna av provsvaren visade att 420 personer hade rester av antidepressiva läkemedel i kroppen när de tog livet av sig 2005. Det är en betydligt färre än de drygt 600 som man kunde förvänta sig om inte läkemedlen hade påverkat självmordsrisken, enligt forskarnas studie som har publicerats i facktidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Erbjuda terapi

Siffrorna pekar på att 500–600 dödsfall i självmord sannolikt förhindras varje år i Sverige med hjälp av antidepressiva läkemedel, och att detta "bör beaktas vid utarbetande av riktlinjer för depressionsbehandling", skriver Göran Isacsson i Läkartidningen.
Socialstyrelsen vill att samtalsterapi ska erbjudas i första hand till de flesta deprimerade patienter – inte läkemedel – eftersom många studier har visat att terapi fungerar lika bra som piller mot depression. Slutversionen av myndighetens riktlinjer ska presenteras i början av nästa år.